LIBERAL KOMMENTAR
Det är inte konstigt att de nya reglerna för föräldrapenning har gått många obemärkt förbi. För det första gäller förändringarna bara barn som är födda den första januari och senare, och det är än så länge rätt få. För det andra har de ingen större praktiskt betydelse för majoriteten av landets blivande föräldrar.
Nytt är att högst 20 procent av de 480 dagarna får tas ut efter barnets fyraårsdag. Dessa 96 dagar får å andra sidan tas ut tills barnet fyller tolv år. Det kan jämföras med de gamla reglerna, där föräldrar får ta ut dagarna när de vill tills barnet fyller åtta.
Eftersom majoriteten av dagarna redan i dag tas ut under barnets två första levnadsår, är den reella skillnaden för de allra flesta att de har möjlighet att ta ut föräldradagar under ytterligare några skollov. Ingen stor revolution, alltså.
Trots det var reformen nödvändig. Att nyanlända med barn i förskoleåldern har kunnat vinna ekonomiskt på att ta ut föräldradagar framför att skriva in barnen i förskolan, har försenat både barnens språkutveckling och kvinnornas intåg på arbetsmarknaden. En integrationsmässig katastrof, som dåligt överensstämmer med föräldraförsäkringens syfte.
Föräldradagarna är till för att föräldrar ska kunna ta hand om sina barn när de är riktigt små och riksdagen hade gärna kunnat gå längre och styrt uttaget ytterligare. Att man kan spara några dagar för att vara hemma med sina barn när förskolan är stängd, eller för att besöka barnen i skolan, är helt i sin ordning. Däremot finns det ingen anledning att de 480 dagarna ska kunna börja tas ut först när barnet är tre. Det är helt enkelt inte det föräldrapenningen är till för.