I lördags avslutades klimattoppmötet i Warszawa på övertid.
Förhandlingarna inleddes med att Yeb Saño, delegat från Filippinerna, talade om tyfonen Haiyan som slagit hans land i spillror och att en effekt av klimatuppvärmningarna är att klimatkatastrofer som dessa blir allt vanligare. Yeb Saño lät också meddela att han tänkte hungerstrejka under konferensen till dess att värdefulla resultat uppnåtts.
Saños tal är en tydlig påminnelse om att klimatförändringarna redan är här. De orsakas främst av de rika ländernas utsläpp men det är de fattiga länderna som redan idag får betala priset.
Inga bindande avtal
Vad blev då resultatet av toppmötet? Det blev inga bindande avtal om att minska koldioxidutsläppen. De rika länderna lovade att öka klimatbiståndet till år 2020, men det finns inget som säger hur mycket varje land ska ge.
Stora miljöorganisationer lämnade mötet i förtid i protest. Yeb Saño åkte förmodligen hem från Warzawa med tom mage.
Inför klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 var stämningen annorlunda. Då hade Al Gores film ”Den obekväma sanningen” gjort stor succé på biografer runt om i världen och FN:s klimatpanel IPCC:s rapport om klimatförändringarna fick enormt genomslag.
Inför mötet i Köpenhamn fanns stora förhoppningar, vissa trodde att USA skulle agera annorlunda med Obama som president. Miljörörelsen samlade 100 000 människor i en manifestation under toppmötet.
Flopp efter flopp
År 2013 har luften gått ur, toppmötena har varit flopp efter flopp. Kyotoprotokollet, som innehöll bindande åtgärder för i-länder, har löpt ut och ersatts av luft. Inför mötet i Warszawa var förväntningarna minimala och intresset svalt, trots färsk rapport från IPCC.
Miljödemonstranterna var denna gång 10 000 och inte 100 000. Istället hade 80 000 fascister samlats för att sprida sitt hat.
Också i debatten i miljörörelsen har det skett ett skifte. Allt fler diskuterar nu hur kollapsen ska hanteras, snarare än hur den kan undvikas.
Och populärkulturen är full av skildringar av undergången.Tiden för naiva förhoppningar på nästa och nästa klimattoppmöte är förbi. Nu är det dags att agera.
Moment 22
Högerregeringen gömmer sig bakom ett moment 22: Sverige kan inte göra något innan det sker genombrott i förhandlingarna på global nivå. Och därför gör vi inget.
Det bästa sättet för Sverige att driva på utvecklingen är genom att börja omställningen till ett hållbart samhälle. Då plogar vi vägen för de länder som vill gå samma väg.
Det är för tidigt att ge upp, för sent att vara passiv.