Att ha en dialog med allmänheten inför förändringar och beslut är bra och borde förekomma i mycket högre utsträckning än som görs i dag. Men allmänheten måste också ha ett hum om vilka förändringar som är planerade.
När gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden nu står inför tvång att förändra verksamheten, inte så mycket på grund av besparingar utan mer för att antalet elever minskar, bjöd man in brett till dialog.
Ändå kommer det faktiska förslaget som en chock för alla berörda. Naturligtvis. Eftersom man inte haft en aning om att till exempel idrottsgymnasiet stod med på listan av utbildningar man vill lägga ner.
Det var nog ingen som förutsett detta eftersom den en gång startades på ön för att det sparar pengar. Istället för att betala för elever som åker iväg till fastlandet, startade man utbildningen här.
Det är lätt att kräva att något ska skonas men svårare att säga vad som istället ska drabbas.
Nu hann knappt nån opinion bildas innan det var dags för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att fatta beslut. Lyckligtvis lyckades oppositionen i nämnden att skjuta på beslutet så att man kunde studera underlag och konsekvenser mer grundligt.
Majoriteten var redo att besluta om nedläggningar enligt det liggande förslaget, utan någon närmare granskning.
Så, först en bred dialog om gymnasieskolan i allmänhet, sedan när det finns ett konkret förslag ska det klubbas igenom på några dagar och allmänheten ställas inför fullbordat faktum utan möjlighet att påverka?
Låter som bakvänd demokrati i mina ögon.
Det finns så klart mycket kompetens och kloka synpunkter att ta tillvara för att hitta lösningar som är mer underbyggda än att i panik lägga ner utbildningar utan att det sparar pengar.
Att utveckla Lövsta till ett centrum för de yrkesinriktade utbildningarna verkar som ett utmärkt förslag. Det stärker inte bara Lövsta utan hela Gotland. Kan man dessutom på ett bättre sätt få in näringslivet i ett närmare samarbete med utbildningarna genom att inrätta ett centrum för yrkesförberedande utbildning kan vi skapa något riktigt bra.
Idrott kan också vara ett yrke men idrottsgymnasiets betydelse är större än så. Liksom alla andra utbildningar som är nischade mot olika branscher så kan kombinationen att utöva idrott/lära sig till frisör/göra tidningar var den faktor som gör att man också tillgodoser sig de teoretiska ämnena.
Men var ska då pengarna tas? Ja, man kan fråga sig om det till exempel måste finns tre olika gymnasieskolor i Visby: Richard Steffen, Elfrida Andrée och Cristopher Polhem? Denna organisation byggdes utifrån de rekordstora elevkullarna, nu lever vi i en annan verklighet.
Huvudsaken är att själva utbildningen är det sista man sparar på, och först när alla andra alternativ har prövats.