Folkpartiet allt mer antifackligt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I den mån den snart alls finns kvar i partiets allt tydligare sväng mot höger. Det är väl snart bara inom socialförsäkringarna och dess inkomstbortfallsprincip som partiet har kvar sitt gamla socialliberala idéarv. Men också på den punkten kan man tänka sig kompromissa med moderaternas magra grundtrygghetslinje.
Sämre anställningsskydd
På det nyligen avslutade landsmöte som folkpartiet genomfört i Göteborg togs rader av antifackliga beslut.
Det handlar om förändringar i anställningsskyddet, Las, medbestämmandet, MBL och om arbetstidslagen. I samtliga dessa fall blev i stället beslutet att fp nu vill öka arbetsgivarnas makt på de anställdas och deras fackliga organisationers bekostnad:
fördubblad provanställningstid till tolv månader
visstidsanställning i två år (båda punkterna berör Las)
förhandlingsskyldigheten vill man ersätta i vissa fall med informationsskyldighet (berör MBL) fackets tolkningsföreträde avskaffas - arbetsgivarens ståndpunkt ska alltid gälla, tills dess att ärendet avgjorts av Arbetsdomstolen (berör MBL)
fackets vetorätt mot att anlita oseriösa entreprenörer avskaffas (berör MBL)
Folkpartiet vill helt avskaffa Lex Britania - den lagstiftning som ger rätt att vidta fackliga stridsåtgärder mot ett utländskt företag eller arbetsplats vid social dumping (jfr striden om skolbygget i Vaxholm).
Bäddar för Låglönesverige
Folkpartiet vill att det ska vara fritt fram för lönedumpning och framväxten av ett Låglönesverige.
Är det möjligen den långsiktiga visionen numera för det en gång så humana och socialliberala folkpartiet under dess numera allt tydligare högerlinje?
Det är bara att jämföra med vad liberalerna ursprungligen stod för med dagens folkparti, så är skillnaden i politisk linjedragning helt klar.
Ännu på 70-talet slogs liberalerna sida vid sida med socialdemokratin för mera humana och rimliga villkor för landets löntagare, i form av en reformering av den svenska arbetsrätten.
Uppenbarligen är nu viljan från folkpartiets sida att sitta med i en möjlig, moderatledd regering efter nästa års val nu så stor, att folkpartiet utan att tveka är beredda att ut också det som ännu återstår av det socialliberala idéarvet i sin allt brutalare politiska maktivrande linje.
Här ser vi nu ett av de kanske mest tydliga exemplen i modern svensk politisk historia på hur makten är allt och idéarvet värt just intet.
En gång i tiden fanns det en folkpartiledare, som hette Bengt Westerberg, som skrev en bok ihop med TCO:s Sture Nordh. Något liknande lär nog inte den nuvarande fp-ledningen kunna göra efter de senaste landsmötesbesluten.
Lämnar socialliberalerna?
Man kan undra över hur mår egentligen de socialliberaler som ännu finns kvar i folkpartiet efter de senaste landsmötesbesluten? Trivs de fortsatt med tillvaron? Eller skaver det inte lite här och var?
Hur gör de socialliberaler som brukar rösta på fp i valet nästa höst? Stannar de kvar? Eller flyr det bort från ett folkparti som i sin maktiver driver allt mera åt höger?