Folkhälsan viktig valfråga
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att det är så inom socialdemokratin är jag ganska säker på. Av tradition brukar valprogrammet vara den stora frågan på valårets årsmöte.
Jag har tidigare i dessa spalter skrivit om folkhälsan, våra matvanor och vårt behov av motion. Jag vädrade en dröm om att vår kommunalpolitiska ledning skulle ställa sig i spetsen för ett folkhälsoprojekt, att de kunde gå i spetsen för tävling i att gå ner i vikt.
Matvanor och motion
Att de flesta i ledningen gillar god mat är jag säker på, det kunde vara intressant att veta hur nyttig den är. Det är väl ingen av dem som har så mycket överflöd att banta bort men något kilo kan det väl finnas att ta för den goda sakens skull.
Ett folkhälsoprojekt om sunda matvanor och motion (bäst att nämna att droger naturligtvis är helt bannlysta) skulle vara det billigaste sättet att pressa ner de framtida sjukvårdskostnaderna. För att inte tala om människors förbättrade välbefinnande och välkomna produktionsökningar.
För några år sedan mötte jag en riktigt "tung kvinna" under stora vedermödor kunde hon förflytta sig på plan mark. Hon hade ont i sina knän, att värk i knä kunde ha med 100 procent övervikt att göra kunde hon inte förstå.
Däremot behövde hon vila enligt egen utsago! Att man kan vila sig till mera trötthet genom att kroppen vänjer sig fanns inte med i tanken. Till höga kostnader för oss andra vilar hon numera på heltid.
Även den tyngst arbetande byggnadsarbetaren behöver motion och styrketräning efter dagens slit.
För att förslitningarna inte skall komma tidigt i livet behöver denne arbetare ett annat rörelsemönster också för att hålla flåset uppe och styrketräning för att alla muskler skall vara i lika god form. Begåvade arbetare går på "gym".
På dansskolans aerobicpass är jag omgiven av 98 procent kvinnor. Jag kan försäkra att de tjejerna tar inte ut många sjukdagar per år. Däremot betalar de stora pengar för att hålla sig i form. De gör en stor samhällsinsats genom att inte förlänga sjukvårdskön.
Jag menar att när de någon enstaka gång behöver vård skall de gå före och rakt in till doktorn, därför att de har sparat in många sjukvårdsbesök.
När folkhälsan ser ut som den gör så skulle jag vilja föreslå att kommunledningen uppmärksammar goda motionärer och de institutioner som hjälper folk att motionera.
God personalpolitik?
Egentligen är det fel att arbetsgivare subventionerar nöjet att motionera. Men om det är ett bra sätt att få folk att ta hand om sin hälsa så är det värt kostnaden.
Hur är det med kommunalrådet Sonia Landins engagemang för personalen? Jag vet att det finns andra faktorer inom begreppet personalpolitik.
Men personalens hälsa borde ligga långt upp på dagordningen och visst finns det några ton att ta.
När 25-åringen talar om att vara utsliten, så är det inte förslitning utan dålig kondition och ensidigt arbete.
Konditionen förbättras med allmän motion och ensidigheten kompenseras genom annan muskulär ansträngning. Fy fasen så jobbigt, javisst men ingenting är gratis här i livet. Den överviktiga damen här ovan hade det ändå mera arbetsamt redan i viloläge.
Matvanorna är inte bra, av ungdomar är det bara tio procent som äter nyttig mat som frukt, grönsaker, rotfrukter och fisk.
Matvanor är ingen kommunal fråga kan det tyckas, men när det blivit till ohälsa, så lägger det sig helt i onödan på toppen av sjukvårdens underskott.
Den nyttiga dansen
Det är bara 20 procent av ungdomarna som rör sig varje dag så pass att de blir svettiga. Var är den obligatoriska gymnastiken eller idrotten eller varför inte dansen i skolan?
På samma sätt som maten inte är en kommunal fråga, så är det väl inte kommunstyrelsens sak huruvida barnen lär sig att dansa heller.
Men när dålig kondition blir en belastning i sjukvårdsbudgeten då är det sent att agera. Dessutom skulle den sociala kompetensen förbättras hos de unga männen.
Kan man tänka sig att socialdemokraterna går till val på "kraftigt förbättrad folkhälsa" och "gotlänningarna skall bli friskast i landet" under åren fram till 2010.
Nog finns det väl någon partistrateg som kan lägga upp landets roligaste och nyttigaste valkampanj? Är det inte någon som sagt att gladast vinner?