Flykten frÄn civilisationen
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Inte ens agrikulturen undkommer Zerzans civilisationskritik. Det var med det bofasta jordbrukssamhÀllets framvÀxt mÀnniskor började organisera sig hierarkiskt. Individens frigörelse förutsÀtter dÀrför en ÄtergÄng till forntidens jÀgar-samlarekonomi. Ja, en ÄtergÄng till stenÄldern.
Grön anarkism eller primitivism, kallar Zerzans anhÀngare dessa mÀrkliga idéer. Ja, för det finns faktiskt anhÀngare. En av dem intervjuades i Svenska Dagbladet nyligen. Thomas Toivonen bor ensam i en stuga utanför Stockholm och lever pÄ freeganism - ett finare ord för att plocka slÀngd mat ur livsmedelsbutikernas containrar.
Detta Àr ett liv Toivonen valt frivilligt, försÀkrar han. Egentligen planerar han att flytta ut i skogen och leva pÄ rötter och bÀr. Men tio tusen Är av civilisation har vÀl fördÀrvat ocksÄ honom. "Förvildningen" gÄr trögt.
Toivonens ambitioner delas av det gröna anarkistnÀtverket Det vildvuxna kollektivet. De söker sig tillbaka till mÀnniskans djuriska ursprung - det liv vi var Àmnade att leva, som de uttrycker det. Kritiken mot massamhÀlle och teknologi hindrar inte att Äsikterna sprids via Internet. PÄ gruppens hemsida bjuds likasinnade in till Urvision - en nomadisk vecka i det fria.
Tankarna gÄr till den amerikanske 1800-talsfilosofen Henry Thoreau och hans asketiska paradis i Walden, dÀr han isolerade sig frÄn samhÀllet i tron att förstÄelse kommer med avstÄnd.
Men den gröna anarkismen Àr snarare en marxistisk restprodukt. Det var i Marx och Engels ekonomiska historieskrivning statens och ÀganderÀttens framvÀxt först spÄrades till jordbrukssamhÀllets framvÀxt och domesticeringen av djur.
Kommunismens kÀrleksförklaring till industrimaskinernas dÄn Àr förstÄs helt frÀmmande för John Zerzan. Men fabriksromantiken var endast ett tidsbundet uttryck för den radikala vÀnsterns centrala idé - den som karaktÀriserar hela traditionen frÄn Godwin till Lenin: Föraktet för det vÀsterlÀndska samhÀllsbygget. Det Àr i besvikelsen över att de socialistiska experimenten bara urartade i nya former för hÀnsynslös exploatering som vÀnsterns radikalaste falang övergav det civilisatoriska projektet som sÄdant.
DÀrigenom avskÀrmade man sig ocksÄ definitivt frÄn den humanistiska tradition som, med dess tidiga centralgestalt Thomas Hobbes ord, förvaltar insikten att mÀnniskans liv i naturtillstÄndet Àr bÄde ensamt, fattigt, otÀckt, grymt... och kort.