Flygskatten är fortfarande huvudlös. Även om partierna bakom Januariöverenskommelsen (Jöken) sagt att de ska ändra på detta så har de ännu inte åstadkommit någon förändring. Flygskatten tar inte någon hänsyn alls till vilket bränsle som används. Den är lika hög oavsett om du flyger på biobränsle eller fotogen. Den är dessutom lika hög oavsett om planet är nytt och bränslesnålt eller en gammal skorv med virvel i tanken. Flygskatten straffar allt flygande lika hårt, oavsett miljökonsekvenserna.
Hur ska man kunna skapa förutsättningar för en ny hållbar flygmarknad under sådana betingelser? Flygskatten som den är utformad är ett typiskt miljöpartistiskt redskap för självspäkning, helt utan konstruktivt miljöfokus.
Dessutom finns det förslag om att höja denna skadliga skatt. Det kom tidigare i år från Rut-utredningen, som menade att de uteblivna statsintäkterna som en breddning av Rut-avdraget kan föra med sig, ska finansieras med en höjning av flygskatten. Detta är, av flera skäl, ett idiotiskt förslag.
För det första har det visat sig att Rut-företagen i hög utsträckning bemannas med hjälp av arbetskraftsinvandring. Detta var aldrig avsikten. Jobben skulle gå till dem som redan bor i Sverige och har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Och om Sverige ska ha en välfärdsstat har vi knappast råd med att låta arbetskraftsinvandring fortsätta vara ett instrument för inflyttning av än fler lågutbildade och okvalificerade. Därför bör Rut inte breddas innan kraven för arbetskraftsinvandring har skärpts. Men inte heller i denna fråga får Jöken-partierna något gjort. Har Sverige någonsin haft en sämre regering?
För det andra har flygskatten absolut ingenting med Rut att göra. Vilka insikter om flyget är det som har låtit en Rut-utredare dra slutsatsen att en flygskatt vore den korrekta kompensationen för statskassan? Möjligtvis insikten att man bara behöver säga "höjd flygskatt" för att göra sig populär i somliga kretsar.
För det tredje räknar utredaren med att en höjning av flygskatten inte ska påverka volymen flygningar. Men erfarenheterna av flygskatten är väl tvärtom, att den i hög utsträckning påverkat hur många som flyger. Detta har redan försvårat situationen för landsändar som är beroende av goda flygförbindelser med omvärlden, men där underlaget för trafiken krympt i takt med flygskatt och flygskam. Att en skattehöjning ger en prishöjning som ger en efterfrågeminskning är väl ungefär de första man får lära sig på ekonomlinjen. Vilket ger goda skäl att ifrågasätta hela utredningen.
Till sist är det väl inte en bra idé att höja en skatt som redan utpekats som felaktigt utformad.