LEDARE: Flyg, finansen och folklighet

Jag känner mig en smula luftlandsatt. Bokstavligen. Man behöver bara vara avloggad för några veckors ledighet för att det skall ha hänt en massa, och ännu har jag inte kommit ikapp. Men en del har jag redan förstått. Som att regeringen har lagt en budget som verkar delvis skräddarsydd för att beröva den så gott som allt stöd i stora befolkningsgrupper. Höjd skatt på öl, snus, cigaretter, bensin och diesel. Och det skall krävas körkort för att köra moped. Lägg till det extraskatten på trafikförsäkringen. Det skall väl ses som en del av "en politik för arbete". Men bara arbete och ingen lek gör Anders Borg till en tråkig pojke.
Det är tre år till nästa val. Gott om tid att vända alliansens dalande popularitet. Men inte hjälper det upp chanserna till återval när man får känslan av att regeringen sätter sig till doms över väljarnas små nöjen och ovanor. När finansministern förklarar politiken med att han tycker det är bättre att folk jobbar än hinkar pilsner så blir åtminstone jag förbannad. Det antyder en människosyn som utgår från att folk är som barn och måste uppfostras.

Det är för starkt att kalla budgeten för människofientlig. Men den är definitivt inte folklig. För mig fanns det fler skäl till att jag ville ha ett regimskifte än "en politik för för arbete".
Morgan Johansson är inte minister längre. Det bara verkar så ibland.
Tro för all del inte att Sverige är det land där bilister och nikotinister är som mest trängda. Hela Europa har översköljts av en moralism som gett avtryck i taxeringen. Jag har nyss kommit hem från ett Skottland där bensinen kostar 13 kronor litern och en ask cigaretter 70 kronor. Och i närbutiken är ölen dyrare än på bolaget. Men även om Skottland inte är den mest välmående delen av Storbritannien verkar det ändå som där finns fler har mer pengar att betala de drakoniska skatterna.

För att helt tappa fotfästet i svensk debatt räcker det inte med att vara borta ett par veckor. Då förslår inte ens 20 år. Det är ofta samma frågor som tröskas om och om igen. Som Bromma flygplats. Den har varit nedläggningshotad så länge jag kan minnas. Men nu har det äntligen skett ett trendbrott. Stockholms nya borgerliga ledning har slutit ett avtal med luftfartsverket som stäcker sig till år 2038.
Jag vet inte vad de tänkte på när man beslutade bygga Arlanda halvvägs till Uppsala (från Stockholm räknat). Men Bromma behövs verkligen. Inte minst är Bromma bra för Gotland. En stor del av de flygplan som lyfter från Visbys stadsnära flygplats landar på Bromma. Om man nu måste bli luftlandsatt så är det naturligtvis bra om det kan ske så nära den verkliga destinationen som möjligt.

Ledare: Flyg, finansen och folklighet