Flitens viktiga morötter
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har en rad olika förändringar påbörjats genom tillsättande av utredningar och direktiv till dessa. De har bland annat kastat den påbörjade gymnasiereformen i papperskorgen och utreder nu en helt ny form av gymnasieskola.
I onsdags presenterades riktlinjerna för ett nytt betygssystem. Regeringen vill införa det så kallade ECTS-skalan som har sju steg. Två av dessa skulle vara underkänt, men bara användas i avgångsbetygen i nian och på gymnasiet. Dagens tre-gradiga nivåer av godkänt skulle alltså ersättas med fem grader. Betyg ska också ges tidigare än i dag, redan från sjätte klass.
Diskussionen kring huruvida betyg i skolan är bra eller dåligt är på väg bort. Numera inser de flesta att det bli svårt att mäta kunskap och problematiskt att motivera elever att studera hårdare utan betyg. Men trots det kommer invändningarna mot ett nytt betygssystem som räkningar på posten.
Den förre skolministern Ibrahim Baylan (s) menar att tidigare betyg är ett otyg. Sådana skapar en sorteringsskola där de elever som får sämre betyg mår dåligt, menar socialdemokraterna. Han exemplifierar detta med högpresterande flickor som genom tidigare betyg kan råka ut för betygshets och därmed dålig psykisk hälsa.
Rätt men ändå fel
Fler steg i betygsskalan gillar inte heller den tidigare skolministern. Han menar att det aldrig går att skapa tillräckligt många steg för att inte det ska finnas glidningar: att det kan skilja mycket mellan ett G och ett G+ i dagens system men även i en femgradig skala.
Här har Baylan helt rätt, men kommer till fel slutsats. Det nuvarande godkänt-betyget är helt klart för brett. Betyget delas ut både till elever som med nöd och näppe levt upp till kriterierna, men också till dem som presterat mycket bra men som inte kan riktigt når till väl godkänt.
En femgradig skala innebär att stegen blir mindre mellan varje höjning, vilket är en mycket bättre morot än ett osynligt plus bredvid den svartvita bokstaven G.
Det nuvarande betygssystemet har funnits i 15 år. Det är fullt av brister - det är därför bra att skolminister Jan Björklund avser att förändra det. Däremot är det ytterst tråkigt att processen går så långsamt - skolministerns egna tidsramar är att systemet kan införas först 2010-2013.
Visserligen kan ingen reform av denna dignitet hastas fram - då riskerar det att återigen bli ett dåligt system som måste bytas inom några få år.
Det viktigaste medan man väntar på att de nya - och fullständigt nödvändiga - reformerna förändrar skolan är att de elever som i dag vistas där få bättre förutsättningar. Annars riskerar ytterligare en generation skolelever att lämna med ofullständiga kunskaper och ytterligare människor hamnar i utanförskap helt i onödan.