Burgsvik har på kort tid, mindre än en månad, varit platsen för två bränder med dödsoffer. Nu hörs kraven på att räddningstjänsten på landbygden måste få möjlighet att rökdyka.
Varför kommer kraven och varningarna först efter fruktansvärda olyckor? Det brukar man fråga sig. Men i det här fallet minns jag tydligt att många varnade för konsekvenserna redan när rökdykningen drogs in för tre år sedan. Och många har varnat för konsekvenserna sedan dess.
Själv får jag tyvärr sälla mig till dem som inte visat tillräckligt stort intresse för den här frågan. Efter de här bränderna är det tydligt, tycker jag, att något måste göras. Även om det är så att rökdykare inte hade gjort någon skillnad i de aktuella fallen. Är det inte uppenbart snett när Räddningstjänsten kommer till en brand, men saknar kapaciteten att utföra en räddningsinsats på det sätt som den borde kunna göras?
Räddningstjänsten hör till den absoluta innersta kärnan i det offentliga uppdraget. Ja, det är en mer basal komponent i det kommunala ansvaret än till och med skola och sjukvård.
Finns det inte budgetutrymme för rökdykare - ja, då är det upp till våra förtroendevalda att skapa det utrymmet.