Ett fast jobb är något många drömmer om. Men att vara fast på jobbet kan också vara en mardröm. Och det är ju en situation som alltför många lever med på Gotland, som har en förhållandevis liten och inte speciellt dynamisk arbetsmarknad.
I skrivande stund har 550 läsare svarat på en fråga på helagotland.se . Hela 70 procent har svarat "ja" på frågan: "Är du sugen på att byta jobb?"
En nätenkät av det här slaget får naturligtvis inte ett tillförlitligt resultat. Men ett så tydligt resultat ger ju ändå en bild av läget som man har all anledning att känna sig deprimerad inför. Hur mycket mänskligt lidande döljer sig inte bakom så många oförlösta drömmar om en ny start på ett nytt jobb?
Det är alltför många som går kvar på jobb som det var länge sedan de trivdes med. Om någonsin. Och denna svårighet gäller många olika typer av yrken – både kvalificerade och okvalificerade. Om än av något olika skäl.
Har du specialkompetens som kräver år av utbildning och/eller erfarenhet så finns det kanske få eller inga alternativa arbetsgivare för dig på ön. Och för en gotlänning så funkar det ju inte alltid att pendla till grannkommunen eller rent av grannregionen. Oavsett om du bor i Skåne, Småland eller i Mälardalsregionen så har du tillgång till en stor arbetsmarknad. På Gotland är det betydligt mer sannolikt att du känner dig maktlös att göra något åt din jobbsituation.
Om du är mindre specialiserad har du kanske många olika möjliga arbetsgivare även på Gotland. Men då är det också sannolikt många andra som du ska tävla med om dessa jobb. Då blir det ju så att många drar sig för att ge upp ett fast jobb, även om de vantrivs.
Det är lätt att klamra sig fast vid tryggheten. Men den verkliga tryggheten infinner sig ju om man kan vara övertygad om att få ett nytt jobb, om man blir av med det man har eller lämnar det av egen fri vilja.
En arbetsmarknad där få byter jobb och där många klamrar sig kvar vid arbetsplatser de ledsnat på, har flera olika baksidor. Det måste vara dåligt för det psykiska och fysiska välbefinnandet. Därmed måste det även påverka sjukfrånvaron negativt.
Det är nog tyvärr inte helt ovanligt att arbetsgivare på olika sätt drar nytta av personalens utsatta situation. Inte att döma av alla de skräckhistorier som jag hört under mina snart åtta år på Gotland. Ett icke ovanligt inslag i berättelsen är vad den anställde får höra om den har synpunkter på förhållanden vid arbetsplatsen. Det är bara att säga upp sig och byta jobb om man inte gillar läget.
Öns absolut största arbetsgivare är ju för övrigt Region Gotland. Den förhärskande kulturen på arbetsplatsen är naturligtvis väldigt olika i olika delar av Regionen. Men Regionens medarbetarenkäter tyder tyvärr på att det finns problem inom många av Regionens verksamheter. Det kan innebära framtida rekryteringsproblem för Regionen, då vi står inför stora pensionsavgångar. Så Regionen kan kanske tvingas skärpa sig.
Men det viktigaste för att öka trivseln på jobbet tror jag är ett bra företagsklimat och växande företag med rekryteringsbehov. På så sätt kan vi få en starkare arbetsmarknad med fler valmöjligheter. Vilket i sin tur kan göra att de som tidigare tagit sin personal för given får börja anstränga sig för att behålla den. Vilket kan förbättra situationen även för dem som inte byter jobb. En kedja av effekter som kan verka befriande.
Om Gotlands arbetsmarknad försvagas lär ingenting bli bättre.