Det må vara nostalgiskt men jag måste erkänna att jag helt håller med Mats Jönsson om att en del av attraktionskraften i Visby hamn försvinner i takt med den traditionella hamnverksamheten.
En hamn måste få se ut som en hamn. Ett mindre attraktivt hamnskjul här och en sliten kran där skämmer inte men påminner om vad det är för område man befinner sig i och vad det har betytt genom tiderna. Visby är, trots ett läge som inte är idealiskt, i alla fall en gammal hamnstad
Det är naturligtvis bra att till exempel få bort tunga transporter från stråk där många fotgängare strövar och att motortrafiken förs bort från hamnområdet så enkelt och snabbt som möjligt. Men en hamn som ligger öde på vintern och mest är tillrättalagd för turistsäsong och Almedalsvimlare blir ohjälpligt tråkig.
Det är inte heller alltid det småmysiga och pittoreskt tillrättalagda som lockar. Köpenhamns gamla slakthusområde Kødbyen är ett exempel på ett spännande område där gallerier och restauranger nu växer fram. Det är inte det minsta idylliskt eller insmickrande, i alla fall inte ännu, men där hittar man bland annat Danmarks bästa fisk- och skaldjursresturang.
Vi kan i alla fall vara glada att Campus Gotland fick sin placering där det ligger trots en del kritiska röster. Universitetet och några arbetsplatser till räddar Visby hamn från ödslighet under vinterhalvåret. Men hamnverksamhet är det inte.
Överhuvudtaget tycks vi numera mer sällan se människor som arbetar utöver de som jobbar i olika servicejobb runt oss. Ungarna måste leka ”Räven raskar över isen” för att få en aning om vad en skomakare är för något. Fast det får väl räknas som serviceyrke det också.
På tal om jobb har Gotlands Allehanda en något märklig syn på arbetsinkomster. I en text på gårdagens ledarsida förutsätts att avtalsenlig lön innebär att alla på arbetsplatsen tjänar exakt lika mycket. Om det är en vanlig missuppfattning hos moderater förklarar det möjligen en del konstiga utspel från det hållet.