Fabriken Furillen fÄr inte förfrysa
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
PĂ„ internet hittade jag till exempel pĂ„ Naturskyddsföreningens hemsida en instruktion: "Ăverklaga strandskyddsdispenser - hur gör man?" DĂ€r fĂ„r man reda pĂ„ hur man skall kommunicera med "byggnadsnĂ€mndens alternativt lĂ€nsstyrelsens handlĂ€ggare i strandskyddsĂ€renden". Du skall "be att fĂ„ dispenser skickade hem till dig". Senare kommer tipset: "Undersök var tomten ligger":
"à k ut och titta sjÀlv, om du har tid, med flora och kikare."
Om du har tid!
Efter instruktioner om hur det gÄr till att överklaga - (Det Àr viktigare att fÄ in överklagandet i tid Àn att det Àr perfekt i alla avseenden.) - kommer vi till rubriken "Om du inte vinner":
"Om du inte vinner i första instans, sÄ överklaga till nÀsta - men fundera pÄ om det Àr vÀrt jobbet."
Jobbet för den som överklagar Àr en sak. De arbetstillfÀllen som mals ner i myndighetskvarnen nÀmns dÀremot inte.
Det Àr naturligtvis inte bara strandskyddsÀrenden som Àr behÀftade med omfattande möjligheter att blockera. Det gÀller snart sagt alla tillstÄndsÀrenden.
Jag pÄstÄr inte att Gotland skall vara ett Vilda östern dÀr alla företagare och markÀgare fÄr göra precis som de vill. Men nÀr tillstÄndsÀrenden drar ut pÄ tiden dÀrför att överklagande efter överklagande behandlas med samma seghet i instans efter instans sÄ urartar det till att rÀtten att överklaga nÀstan innebÀr rÀtt till veto. Det fÄr helt orimliga konsekvenser. Det sÀtter alltför starka vapen i hÀnderna pÄ dem som Àr beredda att till varje pris stÀlla sig i vÀgen (eftersom nÄgon annan betalar konsekvenserna).
En av dem som drabbats kunde man lÀsa om i GA i gÄr. Johan Hellström har varslat sin personal vid hotellet Fabrik Furillen. Han sÀger sig ha "tappat hoppet om Gotland". Det Àr sorgligt. Och upprörande.
Landshövdingen Marianne Samuelsson hÀvdar att "lagstiftningen Àr sÄdan att överklaganden tar lÄng tid att behandla". Kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius tycker att det "borde finnas en begrÀnsning".
De Àr inte lika hjÀlplösa som de lÄter.
Det Àr sant att lagstiftningen Àr knölig. Regeringen bÀr ansvaret för att förÀndra den. Men det Àr ocksÄ sant att det Àr oerhört praktiskt att skylla pÄ lagstiftningen. Det gÄr inte lika lÄngsamt i hela landet. Lokala och regionala myndigheter kan pröva Àrendena snabbare. De skall göra det. Annars tar de jobben ifrÄn oss.