LIBERAL KOMMENTAR
Hur lätt är det att stå i en av öns gymnasieskolor och säga ”Kul att se er! Nu vill jag att ni ska gå ut och ta ett jobb mot 75 procent av lönen!”. Den första spontana reaktionen blir kanske ”Vad då?”. Men när man sedan diskuterar med ungdomarna är det faktiskt så att de flesta förstår bakgrunden till det hela – att utbildning och erfarenhet måste löna sig när man jobbar.
Bakgrunden till ovanstående resonemang är att Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting slutit avtal om ungdomslöner inom vård och omsorg. Arbetslösa mellan 19 och 25 år kan anställas upp till 12 månader, får arbeta 75 procent och utbildning 25 procent.
Lokala parter har möjlighet att komma överens om att inrätta sådana här introduktionsanställningar även inom andra områden.
Det måste skapas en ny typ av jobb, låt oss kalla dom ungdomsavtal eller vad som helst. Huvudsaken är att de öppnar för att komma in på arbetsmarknaden. Måste vi hela tiden växla upp jobben i tron att vi höjer kompetenskraven så att utslagningen ökar? För att höja kvaliteten i vården ska vårdbiträdena ha undersköterskeexamen och barnskötare helst förskollärarexamen.
Det höjer naturligtvis trösklarna för dem som tidigare hade de här jobben för att komma in på plan. Språngbrädesjobben för att komma in på marknaden trängs ut när kompetenskraven höjs. Tänk vilken möjlighet det är att bara få prova på ett yrke och inte minst skapa ett kontaktnät. Få ett CV istället för att lära sig skriva ett!
Men det är inte bara med sådana här avtal som vi kan hjälpas åt att minska arbetslösheten. Även företagen måste tala om att de finns. Vi har lämnat den gamla ”bruksortskulturen” bakom oss. Det var länge sedan man efter konfirmationen kunde knacka på dörren till brukets kontor, fråga efter jobb och få svaret ”Du kan börja på måndag”. Man måste tala om att man finns – och vad man gör!
I måndags löd en rubrik i GT: Cementa: ”Vi har marknadsfört oss alldeles för dåligt” Men hallå! Vi bor på en ö med hög arbetslöshet och med kompetenta människor. Efterfrågan på arbetskraft inom flera områden. Dessutom med korta kontaktvägar människor emellan.
Om vindkraftsutbildningen där tekniker utbildas läggs ner på högskolan, så kan läget bli kritiskt bland annat för lantbruket och turistnäringen enligt reportaget. I värsta fall får vi blicka mot fastlandet och österut, mot Estland och Lettland, säger personalchefen på Cementa Bo Collin.
Nu hoppas ordföranden för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Per Edman (V) att utbildningen ändå blir av. Gott så. Men hans brasklapp är att det är färre och färre som söker till de tekniska utbildningarna på gymnasiet.
Kan det bero på att man inte vet hur och var man ska utbilda sig för att få de jobb som finns? Det är absolut inte slöhet som gör att var fjärde person går ut i arbetslöshet efter gymnasiet.
Verktygen finns – det är bara att öppna lådan!