Åke Svensson har förskansat sig på Fårö tillsammans med resten av regionledningen. Fårö är en av våra magiska platser, men hur de än försöker trolla med knäna så kommer det att göra ont någonstans när de drar åt den kommunala korsetten.
Jag tror att kommunstyrelsens ordförande drömmer sig tillbaka till sin tid som oppositionsråd. Tänk att slippa ta ansvar för F-budgeten, budgeten från Fårö. Tänk att bara behöva vilja mer och bättre utan att behöva omsätta sin godhet i verklighet och ekonomisk realitet. Valnattens glädje går i eftertankens kranka blekhet över.
Smärtan är inte ens över när budgeten är klar. Det är sedan det riktigt svåra börjar, att få ledningskontor och nämnder att rätta mun efter matsäck och hålla sig inom de ramar man kommit överens om. Jag fruktar att det är fler nämnder än hälso- och sjukvårdsnämnden som kommer att ha problem med det. Exempelvis tekniska nämnden har redan visat en oroande tendens till beslutsångest inför annalkande ekonomiska svårigheter.
Per Edman (V), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, talade i går om att det kan behövas en rejäl skattehöjning för att finansiera rivningen av F-huset och bygget av något nytt.
Antalet elever i den kommunala gymnasieskolan har sjunkit och kommer att minska ytterligare. Det beror främst på krympande barnkullar under 90-talet. Att i det läget motivera en skattehöjning med investeringskostnader i gymnasieskolan blir nog vanskligt.
Jag är enig med Edman om att F-huset har tjänat ut. Men med tanke på ett vikande elevunderlag borde det inte leda till så tunga investeringar.
Nej, om de rödgröna tvingas höja skatten så beror det på att man inte orkar med den löpande kostnadskontrollen och att man inte är förmögen att ta det ekonomiska ansvaret i varje litet beslut.
Det är inte roligt att vara en gnet när man gått till val som givaren av goda gåvor. Så Åke Svensson må vara ursäktad om han drömmer om en valförlust. Men det är maran han bär ansvar för. Så det är bäst han håller sig vaken.