Tidigare var just gymnasielärarna riktmärke för riksdagsledamöternas arvoden. Det var några år sedan man övergav denna praxis.
Det är ett mycket ansvarsfullt arbete att vara riksdagsledamot. Skulle man jämföra det praktiska ansvaret mellan en lärare och en riksdagsledamot tror jag dock att lönesättningen/arvoderingen skulle se annorlunda ut.
I riksdagen har ledamöterna ett administrativt stöd, plus att man sällan agerar som enskild ledamot, det är i partigrupperna som åsikterna fogas samman, ingen enskild ledamot behöver själv sätta sig in i alla frågor.
På en skola har lärarna förvisso sina kolleger och rektor att söka stöd hos men det praktiska arbetet kan inte lämnas över till någon annan. Det står läraren själv med.
Läraren har ansvar att se till att alla elever lär sig det vi har bestämt att man ska lära sig i skolan.
Att läraryrket har blivit ett lågstatusyrke är inget mindre än en skam.
Det är välkänt att yrken som domineras av kvinnor generellt har lägre lön än mansdominerade.
Förr i tiden var fler män än kvinnor lärare, i dag är det tvärtom.
Kan man månne ana ett samband med sagda löneutvecking?
I Norge finns, enligt Dagens Nyheter, ungefär dubbelt så många män anställda i förskolan (8,3 procent) som i Sverige (3,4 procent). Norge ligger däremot efter i genuspedagogik jämfört med Sverige. Frågan är vad som ger bäst resultat för barnen: att ha många olika vuxna, både män och kvinnor, eller att man har en genomarbetad genuspedagogik?
I Norge är det tillåtet med kvoterng. Att kvotera in män för att återupprätta lärarnas status är förmodligen inte någon universallösning. Då verkar det mer framgångsrikt att återkoppla riksdagsledamöternas och lärarnas löner. Åt andra hållet den här gången: låt lärarnas löner ta utgångspunkt i riksdagslönerna.
I dag ska en interpellation av Anna Andersson (C) om löneskillnader mellan kvinnor och män inom barn- och utbildningsförvaltningen besvaras av nämndens ordförande Brittis Benzler (V). Jag hoppas det finns lite debattlust kvar när det är dags för interpellationerna.
Dagens sammanträdes stora fråga är ju ananrs revisorernas kritik och regionens bokslut.
Även här finns det en spännande debatt att se fram emot. Ifrågasättandet av revisorernas kritik kommer från alla partier, både nuvarande och förra majoritet.
Revisorernas ordförande Jan Lundgren (S) kommer därmed att vara lite av dagens huvudperson.