Europafacket är nöjd med förslaget till tjänstedirektiv
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den ansvarige kommissionären, irländaren Charlie McCreevy sade att detta är ett realistiskt förslag som har möjlighet att antas av ministerrådet. Han tillbakavisade kritiken om att förslaget skulle vara för urvattnat och menade att det är av stor betydelse för tillväxten och sysselsättningen.
Arbetsrätten berörs inte
På ett hundratal områden undanröjer det hinder för en fri marknad för tjänster. Men de begränsningar som Europaparlamentet angivit, bland annat för hälsa och sociala tjänster behålls. Arbetsrätten och kollektivavtalen berörs inte.
McCreevy tog återigen avstånd från kommissionens ursprungliga förslag, det så kallade Bolkesteindirektivet efter den dåvarande kommissionären. McCreevy menade att det inte hade en chans att förverkligas. Vid presskonferensen den 4 april hänvisade han till den kritik som bland annat fackföreningsrörelsen riktat mot detta.
Taktikspel, sade moderatledaren Fredrik Reinfeldt. Skrämseln om tjänstedirektivet är ovärdig socialdemokratin, menade centerns Maud Olofsson. Kritikerna talar mot bättre vetande, påstod Göran Hägglund, kd, medan fp-ledaren Lars Leijonborg kallade regeringens synpunkter ett beställningsarbete åt LO.
Så lät debatten om EU:s tjänstedirektiv för två år sedan. Men nu är de borgerliga partiledarna märkligt tysta när kampen visat sig bära frukt.
- Vi uppskattar att EU-kommissionen hållit sitt ord och i huvudsak följt Europaparlamentets kompromiss om tjänstedirektivet. Det säger Europafacket EFS/ETUC:s generalsekreterare John Monks i en kommentar till kommissionens nya förslag till tjänstedirektiv.
Men han är samtidigt kritisk mot en del förändringar som kommissionen gjort. De svenska fackens (LO, TCO och SACO) kommentarer är av liknande slag. De är nöjda med den allmänna inriktningen.
Fackets viktigaste krav tillgodosetts efter den omfattande debatt och kritik som direktivet utsatts för sedan det presenterades för drygt två år sedan. Men, betonar man, det finns utrymme för fortsatta förbättringar.
LO är positivt till att kommissionen övergett den så kallade ursprungslandsprincipen som var en viktig del av det ursprungliga förslaget.
Man noterar också att kommissionen accepterat det generella undantaget för arbetsrätten, men är tveksam till att möjligheten till andra undantag begränsats.
- Arbetet med ett nytt tjänstedirektiv är långt ifrån slutfört och inom fackföreningsrörelsen har vi anledning att fortsätta vår påverkan av direktivets utformning både via Europaparlamentet och via den svenska regeringens insatser i ministerrådet, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin i ett uttalande.
Även TCO påpekar att det är långt kvar till ett bra tjänstedirektiv.
- Förslaget går åt rätt håll, men flera viktiga punkter behöver förbättras. Vi har fortfarande svårt att få förståelse för hur svensk arbetsmarknad fungerar, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
Värdlandets regler ska följas
Syftet med tjänstedirektivet är att göra lagstiftningen inom unionen mer enhetlig och främja tjänsteutbudet över gränserna. Medlemsländerna får inte ha regler som diskriminerande och orimliga för att utestänga tjänsteföretag från andra EU-länder.
Grunden är att det ska råda fri etableringsrätt i hela EU. Ett tjänsteföretag som godkänts i ett medlemsland ska få verka i alla andra. Företagen ska bara behöva en kontaktpunkt i det berörda landet och formaliteter ska kunna skötas enkelt via Internet.
Företagen ska ha fritt tillträde till och fritt kunna utöva tjänsteverksamhet i hela EU. Medlemsländerna har dock rätt att ställa krav som är nödvändiga med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet, folkhälsa och skydd av miljön. Företagen måste ge konsumenterna god information och får inte diskriminera konsumenter på grund av bostadsort eller nationalitet.
De regler som gäller för arbetstagare vid tillfälligt arbete i ett annat EU-land finns angivna i det så kallade utstationeringsdirektivet. Principen är att värdlandets regelverk och avtalssystem ska följas.
Samtidigt med presentationen av det nya förslaget kom kommissionen med ett förtydligande av utstationeringsdirektivet. Det har formen av ett meddelande och innebär inga förändringar i gällande direktiv. Inte heller annonserade man att direktivet ska revideras.
Lön och arbetstid
Direktivet innebär att alla som arbetar temporärt i ett annat EU-land har rätt till de minimivillkor som gäller för löner och andra arbetsvillkor.
Det gäller till exempel maximal arbetstid och minimiregler för vila, minimilön inklusive övertidsersättning, betald ledighet vid helger, hälsa, säkerhet och hygien på arbetsplatsen, skydd för gravida och lika behandling av kvinnor och män.
Kommissionens meddelande om hur utstationeringsdirektivet ska tolkas innebär bland annat att det inte blir obligatoriskt för tjänsteföretagen att ha en permanent representant i värdlandet. Det ska räcka med att till exempel en förman representerar de anställda.
Denna punkt har redan kritiserats av de fackliga organisationerna.
Fortsatt dragkamp på denna och andra punkter är att vänta innan tjänstedirektivet är moget för ett slutligt beslut någon gång mot slutet av 2006 under det finska EU-ordförandeskapet. Så ingenting är klart ännu förrän alltid är klart.
Men den som lik svensk borgerlighet för två år sedan lägger sig platt vinner inga strider, varken om svensk arbetsrätt, konsumentskydd eller om den modell till offentliga välfärdstjänster som svenska folket vill ha - också framgent.