EU säger nej till lönedumpning
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men den överenskommelse som ministerrådet ställde sig bakom tillgodoser i allt väsentligt de fackliga kraven.
Därmed kan den över två år långa och hårda striden om tjänstedirektivet snart vara över.
Den politiska överenskommelsen den 29 maj följer den kompromiss, som utarbetades i mitten av februari 2006 i Europaparlamentet och det nya förslag som därefter lades fram av EU-kommissionen i april månad.
Facklig och politisk strid
En över två år lång och intensiv facklig och politisk strid ser nu ut ut att vara över. Men ännu råder det oklarheter på en del punkter innan allt helt kan sägas vara i hamn vad gäller EU:s kommande regelverk kring handeln med tjänster av olika slag.
Det var i januari 2004 som den dåvarande Prodi-kommissionen och dess konkurrenskommissionär Frits Bolkestein presenterade ett förslag till att öppna gränserna och öka konkurrensen inom tjänstehandeln.
Det blev känt som Bolkesteindirektivet och orsakade en storm av fackliga och politiska protester.
Förslaget öppnade med den så kallade ursprungslandsprincipen för lönedumpning och hotade även bland annat de svenska kollektivavtalssystemet. Europafacket EFS/ETUC ordnade demonstrationer med tiotusentals deltagare från hela Europa. Flera regeringar, bland annat den svenska, var öppet kritiska mot förslaget.
Bolkesteindirektivet blev en stor fråga även i den franska folkomröstningen om det nya EU-fördraget för ett år sedan och anses ha bidragit till nej-sidans seger.
Men det direktiv som det nu råder bred, om också inte total enighet om, har få likheter med det ursprungliga, nyliberala Bolkestein-förslaget.
Seger för sysselsättningen
Viktiga välfärdstjänster och arbetsrätten är undantagna.
- Jämfört med Bolkesteindirektivet är det som en helt annan värld, säger TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär, som följt de senaste turerna i förhandlingarna. Han säger att beslutet i ministerrådet utan tvivel är en framgång för fackföreningsrörelsen.
- Men det är också en seger för sysselsättningen och tillväxten i Europa. Det innebär att en mängd nationella hinder för tjänstehandeln tas bort.
Ingemar Hamskär anser att förslaget inte alls är så urvattnat som en del hävdar.
Enligt TCO-juristen Hamskär är det "rent skämmigt när Svenskt näringsliv säger att man lika gärna kunde vara utan direktivet i den utformning det nu fått".
Ministerrådets överenskommelse nu innehåller också en skärpning när det gäller att undanröja vad som bedöms vara orimliga hinder för den fria tjänstehandeln.
Syftet är att motverka nationell protektionism, som går utöver de godkända undantagen. Inte alla EU-länder (särskilt inte vissa av de nya EU-länderna) gillade detta. Men till slut vann det ändå gehör i ministerrådet.
Beslutet innebär att EU nu ersätter den så hårt kritiserade ursprungslandsprincipen samtidigt som man slår fast friheten att tillhandahålla tjänster på den inre marknaden.
Ministerrådets förslag går nu vidare till Europaparlamentet för en andra läsning, vilken troligen dock sker först i höst.
Tjänstedirektivet 2010
Under den processen som nu återstår för tjänstedirektivet finns möjlighet till fortsatta ändringar och klargöranden. Däremot knappast förändringar i det huvudsakliga innehållet.
Alla länder utom Litauen ställde sig bakom den politiska överenskommelsen den 29 maj. Denna kommer att bekräftas i ett formellt beslut vid ett senare ministerrådsmöte under juni månad.
När sedan processen med tjänstedirektivet är klar någon gång under det finska EU-ordförandeskapet i höst och förvinter får de enskilda EU-länderna tre år på sig att införa de nya reglerna.
Tjänstedirektivet kan därför beräknas börja gälla först år 2010.