EU bör lära av det nya ordförandelandet Finland
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är nog i grunden bra för ett EU, som befinner sig i fortsatt kris och förlängd "tankepaus" efter misslyckandet tidigare med att åstadkomma en ny EU-författning. En paus som lär fortsätta ett år till eller så. Och fortsatt tankepaus och målgång för EU:s tjänstedirektiv
Under det finska EU-ordförandeskapet måste det nu i höst bli klart om Rumänien och Bulgarien verkligen, som planerat, tillåts bli EU-medlemmar 1 januari 2007.
Även förutsättningarna för de fortsatta förhandlingarna med Turkiet om ett möjligt, framtida EU-medlemskap kan komma att klarna under det finska ordförandehalvåret. Därest nu Cypernfrågan får de lösningar som krävs för att EU och Turkiet ska kunna gå vidare med den sannolikt ändå mycket segdragna förhandlingsprocessen.
Östersjösamarbetet
Andra viktiga frågor som kommer att finnas på dagordningen under det finska EU-ordförandeskapet är att slutligen lotsa den segdragna kampen om EU:s tjänstedirektiv och kemikaliedirektivet Reach i hamn.
Frågor som inte minst den nordiska och europeiska fackföreningsrörelsen har stora förhoppningar om att just det pragmatisk finska EU-ordförandeskapet borde kunna gå i mål med innan ordförandepinnen lämnas över till Tyskland och förbundskansler Angela Merkel.
Därutöver kan man väl också ha vissa förhoppningar om att "den nordiska dimensionen", Östersjösamarbetet och den framgångsrika nordiska välfärdsmodellen på nytt kan komma att få ökad uppmärksamhet under det finska EU-ordförandeskapet. Men några storvulna "mediehypar" lär det inte precis handla om - när de pragmatiska och driftiga finnarna nu håller i EU:s ordförandeklubba det närmaste halvåret.
Med rätta skriver man i internationell press, särskilt tunga sådana som The Economist, Financial Times och andra, att visserligen kan inte EU förvandlas till ett "stort Finland".
Men det vore till fördel för hela EU om de lärde av det finska exemplet och satsade mer på kunskap, utbildning och yrkeskunnande - och inte var så dystra och pessimistiska vad gäller den hårdnande globala konkurrensen.
Bättre vore att våga "apa efter" EU-ordförandelandet Finland och visa större beredskap att våga överföra mer av kapital, arbetskraft och kunskapssatsningar till nya och växande branscher och verksamheter.
Finland tillhör toppskiktet
Såsom skedde när Finland - värre ute än Sverige - efter många och hårda prövningar reste sig från landets kanske värsta ekonomiska recession (kombination av finanskrisen och den rekordstora Sovjet-handelns kollaps) för nu femton år sedan.
Nu är denna lilla fem-miljonersnation etta på World Economic Forums rankinglista vad gäller mest konkurrenskraftiga nation och utbildningssystemets effektivitet.
Samt tvåa vad gäller näringslivets konkurrenskraft och samtidigt tillhör Finland toppskiktet vad gäller barnafödande och per capital-satsning på forskning och utveckling.
Samtidigt har Finland statsfinanserna i mycket gott skick. Men med den ännu alltför höga arbetslösheten som en fortsatt besvärande bock i kanten.
Nordiska välfärdsmodellen
Så det är inte att undra på om EU-ordförandelandet Finland nu får en hel del positiv rapportering i internationella medier. Precis som Sverige för övrigt.
Norden seglar i en egen, högre division just nu i EU-Europa. Och det är inte direkt oförtjänt. Också därför är det bra att ett framgångsrikt nordiskt land som Finland nu håller i EU:s ordförandeklubba.
Den nordiska välfärdsmodellen tillhör framtiden - också inom övriga EU.