Ett Sverige i den nya tiden
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det kan vara svårt att förstå skillnaden mellan majoritetspartierna och regeringskansliet. Men man ska komma ihåg att hela regeringskansliet har drygt 4 500 anställda varav cirka 150 tjänstemän är politiskt tillsatta. Till detta tillkommer statsråd och statssekreterare om cirka 60 personer. En överväldigande majoritet är alltså opolitiskt tillsatta experter och tjänstemän.
Många diskussioner och utredningar pågår just nu hur Sverige ska styras. Två nyligen avslutade utredningar på temat är Ansvarskommittén och Utredningen om en myndighet för säkerhet och beredskap. För ett tag sedan presenterade en forskningsgrupp kritik mot statsrådsberedningen, SB, på Dagens Nyheters debattsida. De menade att SB saknar kompetens för att förse statsministern med omvärldsanalys kring forskning och innovation. Det finns också en utredning som vill ge regeringskansliet en avancerad krisledningscentral med långtgående befogenheter.
Behov av förändring
Det finns klara poänger både i utredningarna och i den kritik som forskargruppen framför. Det behövs djupgående förändringar. Dock är frågan hur man på bästa sätt kan kombinera en effektiv och långsiktig förvaltning med ett politiskt ledarskap - alltså demokratisk styrning och kontroll. Och därmed en möjlighet för medborgaren att rösta bort de styrande.
Omvärldsbevakning känns som en naturlig del i ett regeringskansli. Men någonstans har de senaste årens regeringar satsat mer på presstjänst än på människor som kan planera långsiktigt eller hålla koll på omvärlden. Om detta vittnar om inte annat den usla hanteringen av tsunamikatastrofen. Och regeringen Reinfeldt verkar inte ha lärt sig av regeringen Perssons misstag. Kanske kommer de att lyssna på utredningarna - men historien talar emot att regeringar lär sig av historien.