Ett kungabesök och en sommarfest, det står för något. Det väcker känslor. Det väcker diskussion. Det väcker drömmar. Allt det som vi människor ständigt umgås med – känslor, diskussion och drömmar. De förutsägbara åsikterna om sommarfesten i landshövdingens trädgård, som i grunden handlar om att inte få vara med, inte räcka till. Men ändå på något sätt delta i genom dem man känner som är inbjudna.
Samma sak med ett kungabesök, som nu med kungaparets jubileumsresa genom Sverige. Där Gotland och det gotländska uppmärksammas. Allt kan inte rymmas i ett program, alla kan inte inbjudas till lunch och middag.
På avstånd kan människor tråna, men samtidigt känna stolthet över den uppmärksamhet ens hembygd får. Så svåra avvägningar för dem som beslutar, men som länsstyrelsens ledning sköter med klok och varsam hand – i dessa fall liksom vid kungaparets besök på nationaldagen förra året.
Det är likt kändisvärlden, som ständigt väcker diskussion och drömmar. Som tidningar och veckotidningar i det oändliga profiterar på. En ouppnåelig värld som ändå kommer så nära i bild och reportage. En drömvärld som människor inbillas tro är åtråvärd, att dessa människors liv skulle vara så mycket bättre och innehållsrikare.
Men lika ofta berättas om depressioner, otrohet och skilsmässor. Precis som i människors vardagsvärld. Att ständigt vara påpassad i en kändisvärld är påfrestande och har sitt pris. Likafullt lever drömmarna hos människorna.
Tänk på Askungen som så gärna vill följa med sina styvsystrar till den stora balen på slottet. Men den elaka styvmodern hindrar henne med allehanda sysslor. När kvällen kommer vandrar Askungen med tunga trötta steg uppför trapporna till sitt tornrum och ställer sig i fönstret och blickar ut mot det hägrande slottet och säger uppgivet men drömmande: ”Nåja, vad är en bal på slottet. Den kan ju vara fruktansvärt långtråkig och dötrist och tråkig – och alldeles, alldeles underbar.” Då tänds ljuset i rummet och hennes vänner djuren öppnar det stora skåpet med den allra vackraste balklänningen. Så bär det iväg till balen som förstås slutar lyckligt. Med en sens moral att arbete och flit lönar sig i längden.
Så är det väl också i vårt samhälle. Kändisvärlden och den kungliga familjen väcker nyfikenhet och drömmar. Men till slut är det människors flit som räknas.
Kungaparets besök på Gotland med sitt naturligen begränsade program och sommarfesten med sitt lika naturligen begränsade program och inbjudningar har den stora skillnaden att dessa händelser har en tanke bakom som är viktig att notera, nämligen Gotlands bästa och en äkta vilja att bidra till en god utveckling. Det bör man betänka när de kritiska tankarna hotar.
Men visst. Att få vara med i de fina salongerna och umgås med personer som har klassats som vippiga, det kan ju vara alldeles, alldeles underbart.
Dock kan det vara lika underbart att njuta på behörigt avstånd. Nöja sig med drömmarna som är vars och ens alldeles egna.