Ett fack för alla Äsikter?
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Förutom att det Àr en sorts tvÄngsanslutning av fackets medlemmar, om Àn inte i form av medlemskap, sÄ utestÀnger det ju massor av medlemmar som inte röstar vÀnster.
För sÄna finns det ju bevisligen en hel del av.
Detta dilemma har nog en inte ovÀsentlig del i att allt fÀrre inte kÀnner sig hemma i facket.
Fackföreningsrörelsen har sitt ursprung i arbetarrörelsen ingen kan ta ifrÄn framför allt socialdemokraterna det perspektivet. Men man kan vara fackligt intresserad och aktiv utan att för den skull rösta pÄ nÄgot av vÀnsterpartierna.
DÄ och dÄ stöter jag pÄ förvÄnade kommentarer angÄende mitt eget fackliga engagemang som "hur kan man vara facklig och rösta borgerligt"?
Det visar pÄ att man lever kvar i det förgÄngna och inte inser att mycket har hÀnt sedan 1932.
Det finns ingen motsÀttning i att rösta borgerligt och vara intresserad av hur relationerna mellan anstÀllda och arbetsgivare fungerar och kan bli bÀttre. Visst pÄverkar lagar och politiska beslut men det fackliga arbetet pÄ golvet handlar inte om partipolitik utan om att jobba för de anstÀlldas intressen.
Det var inte lÀnge sedan man som facklig medlem automatiskt blev medlem i socialdemokraterna. I dag svindlar tanken att tvÄngsansluta mÀnniskor till ett politiskt parti. Men Àven om man inte rent formellt blir medlem i (s) sÄ stödjer man ÀndÄ vÀnsteralliansen nÀr fackförbunden bidrar med pengar och understöd för att föra den till makten.
Ingen kan ta ifrÄn socialdemokraterna deras starka stÀllning i facket. Men bör facket vara mer öppet för att vÀlkomna alla medlemmar, oavsett partipolitisk tillhörighet? Tycker fackförbunden att det Àr viktigt att alla kÀnner sig hemma och bekvÀma i den organisation som ska företrÀda ens rÀttigheter pÄ arbetsplatsen?