Ett barn ska födas
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Detta, att genetiskt producera barn, har varit förbjudet i Sverige. Nu uppger Tv 4 att Socialstyrelsen eventuellt ska fatta ett beslut som gör att svårt sjuka barn kan få ett yngre syskon som är genetiskt producerat för att bli donator. I de flesta fall handlar det om navelsträngsblodet.
Forskning på stamceller är kontroversiell, speciellt i religiösa kretsar. Stamceller är som delar sig gång på gång i cellkulturer och som kan utvecklas till många av de olika celltyper som finns i kroppen. Förhoppningen är att stamceller ska kunna ersätta celler som på olika sätt gått sönder i kroppen. På så sätt ska Parkinsons sjukdom, diabetes och andra livsförändrande eller dödliga sjukdomar kunna botas.
Medicinsk etik
Den mesta forskningen handlar om embryon, alltså icke-livskraftiga foster. Den stora skillnaden med genetiskt lika syskon är att det då handlar om barn som faktiskt föds och ska leva med att varit efterlängtat kanske i första hand som donator till sitt syskon. Att som förälder göra allt för att rädda sitt barn är förståeligt och försvarbart.
Det är dock inte alls lika enkelt vad staten - i detta fall Socialstyrelsen - ska göra. Det handlar om medicinsk etik. I detta fall måste ett framtida beslut fattas åt de individer som ska födas för att rädda livet på sitt storasyskon. Det är förstås omöjligt att veta hur ett sådant barn upplever situationen.
I den fiktiva världen som Anna Fitzgerald befinner sig tog inte donationerna slut med navelsträngsblodet utan den unga flickan fick bistå med reservdelar under hela sin uppväxt. När hon fyllde tretton stämde hon sina föräldrar och ville att de skulle fråntas den medicinska vårdnaden om henne. Boken är som sagt var fiktion - men sätter ändå fingret på något olösbart. Preferenser för någon annan är mycket vanskligt.
Svår avvägning
Forskningens framsteg de senaste decennierna är fantastiska. Det finns biologiska mediciner som kan bota och lindra mycket lidande. Stamcellsforskning är förstås ett led i detta och det är svårbegripligt varför sådan forskning är motarbetad i till exempel USA. Att bota och lindra borde vara självklart.
Men att använda sig av människor som ännu ej kan berätta sin vilja är mer vanskligt. Socialstyrelsen har att väga några barns lidande mot ännu inte födda personers eventuella önskemål och framtida upplevelser.
Det finns inget som säger att de Anna som föds i världen inte är älskade och önskade precis som de äldre syskon de är satta till världen för att rädda. Men den tvekan som kanske finns hos den enskilda individen kan tala emot att föräldrarna ska få skapa en genetisk kopia av sitt barn. Samtidigt räddas ett liv och ett annat skapas. Vanskligt är bara förnamnet.