Det stora vemodet rullade in samtidigt med den tryckande värmen som till slut ledde till ett befriande åskväder.
Veckan som nyss började är slut! Det brukar vara så, sista dagen före semestern blir som ett crescendo och adrenalinet har pumpat en hel vecka för att hinna med så mycket som möjligt, ändå hann jag inte med alls lika mycket som jag hoppades. Precis som vanligt.
Jag skrev inför Almedalsveckan om den kritik som alltid poppar upp om veckan och att den ofta kommer från personer som av princip aldrig besökt den. Det blir ganska fånigt för alla som är här att läsa om saker och ting som de inte ser röken av, fast de är på plats.
Var är till exempel alla fulla politiker som man läser om ska ragla i varenda gränd? Var är alla journalister som går i armkrok med politikerna och med samma berusningsgrad?
Det man ser är hårt arbete. Från morgon till kväll. Full fokusering på uppdraget och att träffa så många som möjligt som jobbar för samma sak. En fantastisk stämning och osannolikt god ordning.
Att Gotlandsupproret fick hedersomnämnande i Westanders utnämning av "veckans hetaste" var en av veckans höjdpunkter, inte bara för att det var välförtjänt utan också för att det skapade extra uppmärksamhet på nationell nivå för denna fråga som är just en nationell angelägenhet och ingen "Gotlandsfråga".
Just gällande färjetrafiken har veckan inte varit nån höjdare om man ser till makthavarnas intresse och förståelse. Infrastrukturministern som av de flesta tidigare beskrivits som väl insatt och kunnig i frågan skrev en debattartikel som vred hela den pedagogiska utmaningen tillbaka ett par-tre år.
Statsministern tycker att 400 miljoner kronor om året är tillräckligt och att vi borde vara nöjda och tacksamma. Och det är klart, jämför man vår färjetrafik med kollektivtrafik så blir det mycket pengar, men denna jämförelse haltar betänkligt.
Det är inte kollektivtrafik man ska jämföra med, det är det som övrig kollektivtrafik rullar på; broar, vägar, tunnlar och järnväg. Hur svårt kan det vara?
Denna vecka är det dags för sommarträffen som länsstyrelsen och regionen bjuder in till. Det har talats även om denna fest i kritiska ordalag och jag ska inte trötta ut er med min syn på den saken men en konkret uppmaning skickar jag vidare till landshövdingen och regionrådet och det är att fråga alla prominenta "vinterfastlänningar": Var är er röst i debatten om färjepriserna?
Alla nuvarande och före detta makthavare och ambassadörer som också kallar Gotland sitt hem, om än bara på deltid, varför hörs ni inte?
Så kom igen Ingvar Carlsson, Thomas Bodström, Per Schlingmann, Urban Bäckström och alla andra: visa att Gotlandsupproret inte handlar om att ställa orättfärdiga krav utan om rättvisa och anständighet.
Ingen annan region förväntas få SÄMRE möjligheter att utvecklas, varför då Gotland?
Trevlig sommar, vi ses igen i augusti!