En vacker vårdikt och faran med tändstickor och torrt gräs
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Varje vår brukar jag läsa en dikt som finns i Siv Widerbergs och Egon Ottossons diktsamling med den vackra titeln "KALK eller Man har ju sina drömmar". Här kommer den:
"Ofta om vårarna
tar jag vägen hem
längs med sjön - eller havet
som fastlänningarna säjer.
Över den dåliga bron först då,
sen brukar jag stanna och titta
på vårfåglarna,
hur många som har kommit nya
sen gårdagen.
Så förbi Gråstäde,
fiskeläget du vet
och som Marianne
har gjort en oljemålning av
hon som så många andra.
Sen far jag förbi Saxen,
tittar på Svarte Stajnar
och om det är lugnt nog
så att vi
kan gå ut med båten tro
och lägga nät senare om kvällen.
Har jag tur
ser jag vråkarna från Ahr
segla genom soldiset."
Uttalande om gräsbränder
Så här i vårtider inträffar det alltid många gräsbränder genom oförsiktig hantering vid skräpeldning och "svedjebruk". Innan jag flyttade till Gotland bodde jag i en sörmländsk kommun tio mil från Stockholm och genom närheten till huvudstaden finns här väldigt gott om sommarstugeområden.
Till och med statsministerns officiella "sommarstuga" Harpsund och Göran Persson privata gård Torp, vilken av många med förkärlek kallas för gods, finns också inom kommunens gränser. Själv tycker jag nog att benämningen gård passar bättre, för de sörmländska godsen är betydligt större.
Under våren var gräsbränderna en riktig plåga för räddningstjänsten och en luttrad brandmästare uttalade därför vid en presskonferens: "Varje helg på våren borde vi stå med en brandbil vid Kungens kurva och plocka tändsticksaskarna av alla stockholmare. Det skulle bespara oss mycket jobb."
Detta uttalande blev ett bevingat uttryck som flitigt användes i denna kommun när våren närmade sig. Nu skall det dock i ärlighetens namn sägas att även de bofasta kommuninvånarna genom slarv svarade för en del av de onödiga utryckningarna.
Bilar och cyklar
Nu är det många som plockar fram sina cyklar efter vinteruppehållet och en trafikregel som skapar förvirring och tolkningsbesvär är hur samspelet mellan cyklister och bilister ska ske vid övergångsställen.När man cyklar och kommer till ett övergångsställe inträffar ofta följande:
Om det är trafik på gatan stannar man och sätter ner foten. En del bilister gasar på, medan de flesta och framförallt yrkesförarna ofta stannar. Enligt uppgift är det nämligen så att om jag står still med cykeln och har foten på marken betraktas jag inte längre som cyklist. Alltså borde bilarna stanna, precis som för en fotgängare. Får man vänta för länge gäller det att hoppa av cykeln och vips är man fotgängare.
Bäst med samarbete
Enklaste sättet att lösa hela problematiken vore att både bilar och cyklister följde en av trafikens gyllene regler, nämligen att samarbeta. Det är förmodligen därför som yrkesförarna ofta stannar och släpper fram cyklister, för i deras jobb på vägen är man van vid just samarbete för att det skall fungera säkert och smidigt. "Dagens ros" till alla samarbetspartners!
Oj, jag höll på att glömma ytterligare ett säkert vårtecken och det är däckbytet på bilen. Senast den 30 april skall vinterdäcken av. Det är sedan alltid en speciell vårkänsla med den första sommardäcksturen på nysopade vägar. Glad Påsk!