KRÖNIKA
”De flesta i Sverige har fått det bättre, men några har fått det mycket bättre än andra” konstaterar SvD och jag har så svårt att bli upprörd, till skillnad från många andra.
Ökningen av inkomstgapet var störst i Sverige av alla 34 OECD-länder när man ser utvecklingen sedan 1995. Kurvan har gått stadigt upp, det finns ingen nedåtgående vändning under S-regeringar, ändå spriddes grafiken i sociala medier av just socialdemokrater, som ett bevis på att det är dags att byta regering.
Att mäta den relativa fattigdomen innebär att även om de med lägst inkomst vore miljonärer skulle de ändå klassas som fattiga om medelinkomsten i landet låg i miljardklassen.
Med det sagt finns det inget bra med att klyftorna ökar för mycket. Det finns stöd i forskningen som visar att ett sammanhållet och jämlikt samhälle är bra på alla sätt, både för välbefinnandet och för ekonomi och tillväxt. Samtidigt måste det finnas skillnader som gör det värt mödan att arbeta sig till en högre inkomst.
Den sammanhållna bilden är trots allt att Sverige är ett välmående land och då är det inte grunden för detta som ska raseras utan då ska bristerna åtgärdas. Här har regeringen hittills varit till synes ointresserad. Något som mycket väl kan kosta Alliansen makten nästa år.
För nog ligger det mycket i orden att ett samhälles status kan värderas i hur väl det tar hand om dem som har det sämst ställt.
Den här veckan har varit nästan olidlig med alltför många exempel på hur kvinnor sexualiseras, objektifieras och avfärdas. Signaturen ”Matilda” beskrev detta träffande i en insändare publicerad i GT i går.
Jag är förmodligen mer än dubbelt så gammal som Matilda, men vi delar samma verklighet och samma upprördhet.
De som inte förstår pratet om en könsmaktsordning eller att sexualiseringen av kvinnor är något som skapar en sjuk kvinnosyn bör ta sig en stund och söka på nätet efter ”Om män bytte plats med kvinnor i reklam”, Emelie Erikssons blogg ”En blommig tekopp” (Inlägget ”De är bra på det där med unisex American Apparel) och Michaela Larssons blogg ”Hej Blekk” (inlägget ”Maskulinitetsnormer är ett samhällsproblem”).
Vill ni garva åt eländet läs Nanna Johansson, Nöjesguiden, (”Det behöver inte vara sexism”).
En märklig analys av den sjukligt sexistiska reklambilden av kvinnor som blir slagna, mördade och på annat sätt med våld kuvade, så gott som alltid mer eller mindre nakna, gjordes av Robert Knutsson, doktorand i nationalekonomi, Lunds universitet, i Svenska Dagbladet i frågan.
Hans slutsats är att alla ska sluta bry sig om den sexistiska reklamen eftersom det är just det som är reklammakarnas syfte.
No shit, Sherlock.
Klokare är Johanna Parikka Altenstedt, fil lic mediepedagogik och fil mag sociologi, som bemöter honom och säger: ”Vi behöver också bättre journalistik som inte springer iväg utan analys och kontroll så fort någon ropar att ”här är det många klickar”. Att granska hur vissa i pr-branschen skapar påverkan genom att använda godtrogna bloggare och traditionella journalister som nyttiga idioter är extremt viktigt för hela samhället. Och vi behöver modiga journalister som vågar visa att vi blir påverkade av medier, något som hjärnforskare redan vet”.
Ha en trevlig helg och njut av solen.