En mördare är funnen bland oss
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det var utmärkt, eftersom ondskefulla människor, i detta fall en rwandesisk folkmördare som beordrat massakrer på civila i huvudstaden Kigali, aldrig kan tillåtas hitta fristäder där de kan hämta andan, utan måste jagas tills de kan gripas och ställas inför rätta för sina brott. Av samma anledning är det värdefullt att sökandet efter nazistiska brottslingar, som tog del i det industriella mordet på Europas judar, fortsätter.
Simon Wiesenthal Center, som bland annat bidragit till att lokalisera Dinko Šakic, kommendant vid det ökända kroatiska koncentrationslägret Jasenovac, har under de senaste åren bedrivit "Operation: Last Chance". En kampanj som syftar till att hitta så många av de kvarvarande nazibödlarna som möjligt innan de faller av och på så sätt undkommer historiens dom, och som under de sista veckorna framför allt inriktats mot att hitta SS-läkaren Aribert Heim, vars gömställe förmodligen är i Sydamerika. Det är ett mycket bra initiativ. Ändå höjs med jämna mellanrum röster för att vi bör lämna de åldrade förbrytarna ifred.
Det sägs att det inte är lönt att tvinga dessa människor, som ofta är svaga och skröpliga, att genomgå en rättegång. Varför inte, heter det också, låta det gamla vara glömt? En fråga som vissa ställde sig i samband med rättsprocessen mot den chilenske ex-diktatorn Augusto Pinochet strax före hans död för några år sedan, och som även kommer upp på tapeten när det gäller människor som Aribert Heim.
Svaret är givetvis att samtiden är skyldig offren från Förintelsen och andra historiska mordkatastrofer att döma de ansvariga och genom den processen ge de dödade upprättelse. När det kommer till denna typ av brott kan det inte finnas någon preskriptionstid.
Det är naivt att tro att brottslingarnas egna dåliga samveten är straff nog. Man kan inte räkna med att dessa människor har förmågan att känna ånger och sympati med dem som har gått under. Också därför är det betydelsefullt att projekt som "Operation: Last Chance" fortsätter och blir framgångsrika.
Simon Wiesenthal Center, och Förintelsens många offer, förväntar sig förresten att Sverige hjälper till, så som vi nyligen gjorde i fallet Rwanda. Inte bara de mördade tutsierna förtjänar att deras banemän blir fällda.