Den stora skogsbranden i Västmanland har nu pågått i över en vecka. Skogsstigar och blåbärsris, egendom, minnen och stora värden har sargats av elden. Professionell räddningstjänst och frivilliga krafter arbetar hårt och har äntligen fått förstärkning av de franska och italienska plan som vattenbombar branden. Naturkatastrofen berör och engagerar. Människor öppnar sina hem, hjälper till med transporter och tar emot djur i sina hagar.
Samtidigt upprör branden: uppgivenhet över förluster, men även kritik mot myndigheterna. Särskilt i fråga om information. Samordningen och fördröjningen av internationell förstärkning, då Sverige saknar egna flygplan för brandbekämpning, har också kritiserats. Allt detta kräver utvärdering. Därför är det bra att regeringen redan nu har beslutat att en oberoende utredning ska tillsättas.
På Rosenbad träffade regeringen pressen efter sitt sammanträde på torsdagsförmiddagen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) talade allvarligt om den pågående situationen och gav ett ärligt intryck av att han lyssnat till människor som känt sig underinformerade. Han var också tydlig med att det inte nu fanns några färdiga slutsatser utan att lärdomar måste dras.
Efter mötet begav han sig till Västmanland för att visa stöd och informeras om läget. Några dagar för sent kan kanske vissa tycka, men klokt och erfaret – till skillnad från företrädare för Miljöpartiet som ivrigt stövlade till platsen. Därtill hade MP redan innan branden slocknat utvärderat färdigt och presenterat sina slutsatser om beredskap mot extremväder.
MP, som annars sällan talar väl om flyget utan vill beskatta det hårdare, har föreslagit nya insatsflygplan för att bekämpa bränder. Kostnaden tas från försvaret. Att på så vis ställa beredskapen på ett område mot den på ett annat visar på partiets naivitet.
På 90-talet utreddes om Sverige skulle införskaffa flygplan av den sort som Italien och Frankrike har. Den dåvarande S-regeringens avvägning blev att det inte behövdes. En ny avvägning ska ingå i utredningen som ska tillsättas, men det mest rimliga torde vara att stärka utbytet i Europa.
Framförallt är frågan om hantering av information i kristid angelägen att utvärdera. Att människor riktar upprördhet mot myndigheterna kring detta är förståeligt. Samtidigt står det klart att regeringen på sin nivå hanterar skogsbranden med respekt för de drabbade, finns tillgänglig och agerar – vilket ju inte alltid har varit fallet vid svensk krishantering. På torsdagens pressträff meddelade finansminister Anders Borg (M) bland annat att man ska se över om det ska upprättas särskilda planer för återplantering och uppbyggnad av infrastruktur.
Givetvis finns det, som Reinfeldt påpekade, lärdomar att dra, då vi varit förskonade från omfattande skogsbränder och därför saknar erfarenhet. En kris är alltid en prövning, inte bara för myndigheterna och regeringen, utan framförallt för civilsamhället, som i pågående brand med alla hjälpande frivilliga krafter visar sin styrka.