Jag hör hen säga med glädje i rösten: ”… och nu så drar alla föreningar igång igen.” Så är det, när höstterminen närmar sig drar många föreningar igång sina aktiviteter.
Men det är ju inte så att föreningslivet varit nedlagt under sommaren. För vem skulle det annars varit som sett till att det finns öppna och rena dass på besöksplatser, att ängena har haft slåtter, att stränderna har städats, att kiosker har bemannats på evenemang, att skräp plockats upp och att marknader och fester har arrangerats. Det är föreningar som gör denna typ av uppgifter.
Att föreningslivet är rikt på Gotland, det vet de flesta av oss men enligt Region Gotlands hemsida är det helt unikt: ”På ingen annan plats finns ett lika omfattande föreningsliv som här. Gotlänningar har en tradition i att gå samman för gemensamma intressen.
Jag tycker vi stannar upp ett tag och tänker på och hyllar alla de eldsjälar som finns på Gotland, de som gör Gotland till en bättre plats. En hyllning till de hjältar som ger enorma mängder kärlek, stora arbetsinsatser och kreativitet och glädje till vår plats på jorden.
Till er som orkar, som vill, som sa ja när en valberedning ringde och som har livsglädje som mål istället för ekonomisk tillväxt – ni är fantastiska!
Det finns röster som säger att ”ingen vill engagera sig ideellt längre” eller ”föreningslivet går utför”. Men på Twitter läser jag följande kommentar i ämnet: ”Jag gör nu min 3 timme ideellt arbete idag, är jag ingen?”.
Vi behöver synliggöra det engagemang som finns och det stora antal eldsjälar och ideelt engagerade.
Det i sin tur kommer underlätta för de föreningar som har svårt att hitta nya engagerade och nya medlemmar.
Föreningslivet förändras likt allt annat och det kommer inte vara som det ”alltid” har varit.
Om jag fick önska så skulle samhället hylla och lyfta eldsjälarnas värde ännu mer. Att det fanns en kollektiv förståelse för deras arbetsinsatser och del i samhällsutvecklingen i en helt annan dimension än vi har idag. Vi pratar om värdet av exempelvis kryssningskajen i pengar men varför pratar vi inte lika mycket om värdet i pengar av den platsutveckling som pågår runt om över hela ön, 365 dagar om året?
Så fort saker mäts i siffror får de ett annat värde. Vi måste respektera de eldsjälar som helt osjälviskt ger och som skapar på platser där inte staten kan eller vill vara.