LEDARE
Så fort vårt kungahus av olika anledningar uppmärksammas för att det är bröllop, födelsedagar eller något annat, poppar alla kritiker upp ur sina antirojalistiska lådor och raljerar eller är uppriktigt upprörda över uppmärksamheten.
Hyckleriet och dubbelmoralen får ett ansikte än en gång.
För hur vårt land ska styras är en fråga som folket har makten över. De som hävdar att det är oförenligt att ha monarki i ett demokratiskt land kan hur lätt som helst utnyttja demokratin för att ändra på detta.
Och alla partier i den rödgröna alliansen skriver i sina partiprogram att monarkin bör avskaffas. Inte att de är lite stillsamt kritiska till monarkin, de skriver att deras partier ska arbeta för monarkins avskaffande.
Vad har de då gjort för att förverkliga sina politiska idéer om landets ledning?
Inte mycket.
Bloggen Politologerna, som drivs av elva forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet, har gjort en sökning i vallöftesdatabasen vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Där kan man hitta vallöften som riksdagspartierna gett i sina valmanifest i valen 1991, 1994, 1998, 2002, 2006 och 2010.
Där får man inte en enda träff när man söker på orden: statschef, monarki, republik, hovet, apanage och drottning. Ordet kung finns däremot med en gång, i samband med att Folkpartiet lovade att värna kungsörnarna i valet 2010...
Orsaken är självklart att det trots partiernas inställning finns ett brett stöd hos allmänheten för den svenska monarkin. Det skulle inte ge några pluspoäng att lägga förslag för att driva igenom det man egentligen vill.
Dessutom skulle riksdagen kanske förlora en del av sin makt.
Men det stärker inte trovärdigheten i alla inlägg från S-, V, och MP-debattörer som spyr sin galla över kungahuset med jämna mellanrum.
Den största skillnaden är förstås att en president skulle vara folkvald. Det är också det vettiga argumentet för republik. Men som läget är kan man faktiskt med fog påstå att även nuvarande statschef är folkvald.
Eftersom folket i decennier skulle ha kunnat utnyttja sin makt och byta ut honom, eller den kommande statschefen, Kronprinsessan Victoria, men valt att låta bli.
Det är faktiskt också ett val.