Det vore kortslutning att drömma sig tillbaka till gångna tiders elmarknader. Men med ökade valmöjligheter på en svårreglerad marknad med stora företag och lokala nätleverantörsmonopol följer ju den där känslan i maggropen. Känslan av att man är lurad. Det är en känsla som är extra stark denna vinter, då elpriserna i genomsnitt varit ännu högre än förra säsongens rekordvinter.
Regeringen skulle behöva genomföra en rad reformer för att få elmarknaden och produktionen att fungera bättre, som också kan få förtroendet att öka hos konsumenterna.
Det behövs en bred uppgörelse om energipolitiken.
Den breda borgerliga uppgörelsen under förra mandatperioden var ett steg i rätt riktning.
Nu när det rödgröna samarbetet rämnat borde det finnas möjligheter att få med även Socialdemokraterna på vagnen. Politisk osäkerhet hämmar investeringarna i exempelvis ny elproduktion. Vem vågar börja prospektera ett nytt kärnkraftverk, en oerhört stor investering, om ett plötsligt skifte i den politiska vindriktningen kan slå igen den dörren mot framtiden?
Nyare anläggningar och ökade investeringar i befintlig produktion höjer driftsäkerheten. Då kanske vi slipper obehagliga toppar för elpriserna när produktionsanläggningar tvingas stänga.
Vidare måste något göras åt prissättning och ägarstrukturer. I dag kan, hävdas det, energiproducenterna till och med tjäna pengar på att tillfälligt stänga exempelvis ett kärnkraftverk, då priserna stiger på den el de producerar i vattenkraftverk.
Om energiproducenterna på detta sätt kan ta igen mer på gungorna än vad de förlorar på karusellerna, då känner de inte en stark motivation att öka driftssäkerheten. Men det är en förlust för samhällsekonomin när konsumenternas (hushållens och företagens) osäkerhet ökar.
Vidare behöver konsumenternas ställning gentemot nätleverantörerna stärkas ytterligare. När det gäller de fasta abonnemangsavgifterna är kunderna i alltför hög grad gisslan hos energibolagen.
Visserligen har Energimarknadsinspektionen till uppgift att kontrollera att nätföretagen inte tar ut för höga avgifter. Men fungerar det? Under senaste året har elnätsföretagen höjt sina avgifter med 7,7 procent.