En byråkrat bättre än en soldat
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vad som egentligen är "skit" kan de inte riktigt förklara, bara att det är så mycket regler att anpassa sig till.
Och ja, de har ju faktiskt rätt. EU är byråkrati - det är liksom poängen. Gemensamma regler som gör handel och fri rörlighet lättare. Det är Europasamarbetet.
Från början var det bara regler kring kol- och stålproduktion, som skulle binda de tyska och franska ekonomierna samman så att dessa två länder aldrig mer skulle kunna kriga. Och den som bilat runt i Europa denna sommar och sett de oändliga fälten av vita kors över stupade soldater i både första och andra världskriget begriper varför.
I Sverige är vi - gudskelov - förskonade från sådana fält. Vilket kanske gör det svårare för svensken i gemen att begripa poängen med unionen. Speciellt som landets ledande politiker på alla nivåer har hittat en bra syndabock för allt möjligt de inte vill ta ansvar för. Hur många gånger förklaras inte en ny reglering eller lagstiftning med att det är EU-anpassning? Särdeles upprörande är det när statsminister Göran Persson låter påskina att det inte riktigt är hans fel utan EU:s. Göran Persson och hans ministrar är ju en del av EU-styret, de ingår i ministerrådet. Men tar väldigt sällan ansvar för de beslut som fattas.
Någon måste ta ansvar
Sverige skulle behöva en ny pratminister. Och då menar jag inte en sån som Mona Sahlin (som ska snacka fram nya bostäder) eller en sån som Jens Orback (han som genom tal om hästar och gamla tanter ska skapa jämställdhet) utan en opinionsbildarminister, vars huvudsakliga syfte är att förklara Europasamarbetet och faktiskt ta ansvar för den förda politiken.
Det är främmande att tro att en socialdemokratisk regering skulle klara av en sådan roll. Dels därför att partiet i sig är splittrat - en halva som representeras av partisekreteraren Marita Ulvskog som tidigare jobbat mot ett svenskt EU-medlemskap och andra halvan av EU-kommissionär Margot Wallström. Visserligen skulle Wallström säkert klara av uppgiften, men knappast få stöd av sitt parti.
En borgerlig regering har klart bättre förutsättningar. Den liberala Europaparlamentarikern Cecilia Malmström har exempelvis ett brinnande engagemang för Europasamarbetet men drar sig samtidigt inte för att vara kritisk mot det som behöver kritiseras.
Ett nytt departement eller en sidoverksamhet till UD skulle kunna få en sådan roll. En Europaminister som har i uppgift att förklara och beskriva Europasamarbetet här hemma. Men också jobba tvärtom. Att gentemot övriga Europa förklara varför det är bra med Systembolagsmonopol för andra EU-stater vore en sådan uppgift. Och eftersom Cecilia Malmström efter knappt två mandatperioder i Europaparlamentet säkerligen har goda kontakter i Bryssel och på de olika institutionerna så är hon dubbellämplig. Men det kräver förstås att väljarna ger borgarna chansen om några veckor.