En brandfackla för gotlänningar
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nej, det är engelska "Brand", som i varumärke, som åsyftas. Varumärkesboken för "Varumärket Gotland". Författad för att gotlänningarna ska förstå hur de ska tycka och vara för bästa möjliga resultat.
När jag får besök från fastlandet presenterar jag gärna Gotland på ett positivt sätt. Även om en av mina favoritsevärdheter är den yngre av skeppssättningarna vid Gnisvärd, rest i bygglovsfrustration (om jag är rätt informerad).
Så till vida uppfyller jag väl hyggligt brandbokens upprepade ord om att "dra åt samma håll". Men när boken övergår i en rosenskimrande hurtighet som hämtad från en kick off-övning på en reklambyrå, ja då vill jag spjärna emot.
Vi gotläningar uppmanas till exempel att "våga mer och sticka ut hakan" men samtidigt måste vi minsann sluta med att "skälla på varandra i pressen".
Det är inte ett realistiskt samhällsklimat som beskrivs. Det är en övning i brainstorming: det vill säga idékläckning i grupp där man helt utan självcensur, och utan att kritisera andras förslag, kastar ur sig idéer. Men någon gång måste man faktiskt rensa upp bland de dumma förslagen, innan man går till handling.
Ett samhälle där ingen säger emot är inte ett öppet och trevligt samhälle. Det är en falsk idyll där missnöjet bubblar under ytan, och där den som sticker ut hakan får den kapad.
Varumärkesarbetets försök att fånga upp vad Gotland är, övergår i instruktioner för vad gotlänningar ska vara. Blä.
Det finns även positiva inslag. Jag gillar till exempel att varumärkesboken utmanar offermentaliteten och konstaterar att det om ska hända på Gotland måste skapas på Gotland. Och personligen är jag rätt förtjust i den nya logotypen. Men det är känslor som drunknar i den klaustrofobi jag får av instruktionerna för hur jag ska förhålla mig till ön och världen.
Värst blir det i bingospelet som avslutar brandboken. Vad ska man göra för att få kryssa i en ruta? Några exempel är:
"Blunda en stund och tänk på en magisk stund du upplevt på Gotland!"
Va? Jaha. OK.
"Säg något bra om våra kommunikationer nästa gång du pratar med någon som inte bor på Gotland!"
Är det dags att dra åt samma håll nu? Dra åt...
"Se dig i spegeln och säg ’Jag älskar Gotland!’"
Allvarligt?
"Använd ordet ’ömöjligt’ vid fem olika tillfällen."
Konstigt. Jag får lust att använda ordet "trams" vid fler än fem olika tillfällen.