Det är en mycket tänkvärd artikel som Wera Svensson skrivit i dagens GF. Hon pekar på att det är den enorma utbildningssatsningen som Socialdemokraterna gjorde under 1900-talet, som skapat det tillväxtryck och den välståndsutveckling som skett. Och som skapat dagens situation, där minst två tredjedelar av Sveriges befolkning är och känner sig som medelklass.
Wera Svensson tycker vi ska avstå löneökningar, så dessa pengar kan användas till välfärd och mot klimathotet. Det är en vacker tanke och det är väl där Socialdemokraternas huvuduppgift måste ligga. Men ska medborgarna avstå löneökningar, eller snarare acceptera att betala mer i skatt, så måste de vara övertygade om att pengarna går till en bättre välfärd och att bekämpa klimathotet. För att skapa denna tillit krävs skarpa politiska beslut, för marknaden har ingen lösning på detta dilemma. Det är det egoistiska marknadssamhällets fördelningspolitik vi nu lever under och som förstärks av Moderatalliansens regering med stora skattesänkningar för de rikaste.
Samtidigt som de rikaste och medelklassen fått stora skattesänkningar går personalen inom sjukvården på knäna och anmälningarna om vårdskador ökar. De äldre får allt svårare att få en anständig omsorg och segregationen inom skolan har bidragit till allt större klyftor i utbildningsnivån. Marknadsekonomin styrs inte längre av de reala framgångarna inom välskötta och långsiktigt investerande företag, utan av en kortsiktig spekulationsekonomi, där spel med pengar betyder mer än framgångsrik produktion av varor och tjänster.
Hur kan Socialdemokraterna hitta ett skattesystem som betalas efter bärkraft och som ger resurser till en rättvist fördelad vård, omsorg och skola. Kommunalskatterna ska inte höjas, utan det måste vara progressiva skatter på arbete och kapital och skatter på hus, miljö- och klimatförstörelse. Ett skattesystem som gynnar tillväxt och att det ska löna sig att arbeta, samtidigt som det kan stimulera utvecklingen av alternativa energikällor och avveckla den livsfarliga kärnkraften.
En annan fördelningspolitik förutsätter en offensiv närings-, utbildnings-, och tillväxtpolitik. En annan fördelningspolitik måste styra mot minskade klyftor och ett jämlikt samhälle, som klarar att möta klimathotet. Och som styr bort från den kortsiktiga spekulationsmarknaden till en frisk real kapitalism i medborgarnas tjänst.