Eld ska inte avgöra framtid för skolan

Efter branden blir det mycket rester att ta hand om. Men det är mest värdelöst material efterom i princip allt av värde är förstört.

Efter branden blir det mycket rester att ta hand om. Men det är mest värdelöst material efterom i princip allt av värde är förstört.

Foto: Henrik Radhe

Politik2009-05-19 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ingen pyroman ska få bestämma vilka skola som ska få vara kvar och vilken som ska läggas ner. Och inte någon annan brottsling heller.
Nej. Jag har inte mer information än någon annan. Jag vet inte om branden i Garda skola var anlagd. Och om den var anlagd, så vet jag inte varför. Men jag vet att risken för att att den blev nedbränd är hög. Då kan man inte låta branden avgöra skolans framtid.

Med krympande elevantal i den kommunala skolan har det blivit uppenbart att kommunen kanske inte kan hålla sig till planen från Skola Gotland 2008. I farans riktning finns risken för att ytterligare någon landsbygdsskola läggs ner. Men vilken? En brand kan inte vara det slutgiltiga argumentet som avgör den frågan. Det känns fel och det är fel. Då sätter man ett oerhört olyckligt exempel för framtiden.

Varför vet jag att risken är hög att branden är anlagd? Skolbränder är ofta det. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skattar att ungefär hälften av Sveriges skolbränder är anlagda.
Och skolbränderna är inte få. Myndigheten räknade till 513 stycken under förra året. Långtifrån alla dessa bränder är så omfattande att skolan brinner ner. Men de har varit tillräckligt allvarliga för att räddningstjänsten skulle larmas. Därutöver finns ett stort mörkertal av andra brandincidenter där man lyckats släcka branden själva på skolan, innan den blev så allvarlig att man behövde kalla på hjälp.

Skolbränderna har ökat i antal. Mellan 2005 och 2008 har antalet varierat mellan 439 och 513 bränder per år. Men före 2005 var låg antalet räddningsinsatser per år orsakade av skolbränder ganska stabilt kring 350.
Det är inte egendomligt att det brinner i skolor. De ligger övergivna helgtid och är samtidigt en "hemtam" miljö för generationer av före detta elever. Då kan skolområdet fungera som en undanskymd samlingsplats.
Men detta förklarar inte förändringen, varför skolbränder blivit så mycket vanligare. Skolbränder har blivit så vanliga att de flesta elever får vara med om ett tillbud under sin skolgång.

Garda skola hade inget direktlarm till räddningstjänsten. Lita på att Gotlands skolor nu får anledning att se över sitt brandskydd. Och det stannar nog inte vid larm. Många skolor kommer att överväga kameraövervakning.
Kameraövervakning är något jag egentligen ogillar. Men jag förstår samtidigt om kommunen, i ljuset från ett ökande antal skolbränder, vill skydda allmän egendom. Men jag hoppas att övervakningen kan utformas så att den bevakar skolan när eleverna INTE är där. Och att lärare och elever slipper bli filmade under själva skoldagarna.