Ekonomin sänker president Obama
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Indonesien, där Obama delvis växte upp, nu en snabbt växande ekonomi och världens största muslimska land, där Obama på nytt försäkrade att USA vill ha fredliga relationer med den muslimska världen. Till sist Sydkorea för att delta i G20-ländernas toppmöte om obalanser i den globala ekonomin och risker för valuta- och handelskrig.
Svag amerikansk ekonomi
Resmålen säger en del om vad som nu står på spel för den amerikanske presidenten: Att övertyga amerikanerna och världen om att han är en ledare värd att följa, att skapa och stärka allianser för USA och sist men inte minst att söka internationell draghjälp för den alltjämt chockade amerikanska ekonomin. En fråga som ytterst avgör Obamas möjligheter att bli omvald om två år.
USA:s ekonomi vände uppåt under hösten 2009, men saktade in igen under våren och har sedan inte lyft. Inbromsningen berodde delvis på att effekterna av de federala stimulansåtgärderna ebbade ut, samtidigt som delstaterna sparade och hushållen höll igen.
Det hade behövts ytterligare stimulanser i våras för att motverka nedgången på arbetsmarknaden, men sådana var inte politiskt möjliga i ett läge när alla sneglade på opinionssiffrorna inför höstens val. Samtidigt fortsätter bostadskrisen. Varje månad tar bankerna tillbaka tusentals bostäder, oftast utan någon individuell prövning. Man kunde vänta sig att detta system, som har fördelen att rädda låntagarna från långvarig skuldsättning, skulle leda till att husen snabbt såldes vidare.
Men bankerna verkar konstigt nog inte bry sig om förlusterna, utan spikar bara igen fönstren. Massor av tomma bostäder drar ner hela bostadsmarknaden.
Hög arbetslöshet
De senaste siffrorna visar att den privata sektorn nu börjar skapa fler nya jobb, men inte tillräckligt många för att minska arbetslösheten på närmare 10 procent (17 procent om man räknar in deltidsarbetande som vill jobba heltid och de som gett upp jobbsökandet).
USA behöver i själva verket skapa fler jobb än före krisen bara för att hålla jämna steg med det ökade arbetskraftsutbudet. För att stimulera ekonomin och stärka den amerikanska konkurrenskraften har den amerikanska riksbanken, Federal Reserve, på sistone börjat göra stora stödköp av statspapper. Den medvetna politiken att sänka dollarns värde och öka inflationen oroar Kina, som ser värdet av sina dollarreserver minska, och andra tillväxtländer som fruktar att ledigt amerikanskt kapital ska svämma över deras länder. De har redan vidtagit åtgärder för att skydda sina ekonomier och att hålla nere sina valutor.
Något slags skrivningar om att hålla nere för stora handelsöverskott (till exempel Kina och Tyskland) och att begränsa underskotten (främst USA) lär komma ut av G20-mötet, men knappast några eftergifter som kan lindra USA:s akuta ekonomiska bekymmer och stärka Obama på hemmaplan.
Där väntar tuffa tag med republikanerna om vad som ska göras åt det stora budgetunderskottet.
Blir Obama omvald?
Obamas utsikter att bli omvald som president hänger främst på hur den amerikanska ekonomin utvecklas, men också på hur han hanterar en kongress som blir ännu mer motspänstig.
Obama måste tvätta bort stämpeln som obeslutsam och litet konflikträdd ledare, både i inrikes- och utrikespolitiken. Sist men inte minst beror hans återvalschanser på vem republikanerna ställer upp i valet, och det är än så länge en helt öppen fråga.