Traditionellt jordbruk möter år för år allt större utmaningar när det ska tillgodose konsumenternas behov. 2013 blev året då det ekologiska på riktigt började ta plats i matkassarna.
Produktionen av ekologiska livsmedel omfattas av mer osäkerhet än det traditionella sättet där konstgödsel och bekämpningsmedel ser till att många olika hinder på vägen kan uteslutas. Ofta drabbas både säd och potatis av olika svampsjukdomar som leder till kraftigt försämrade skördar. Därför är det enklast att hålla fast vid det gamla, trygga och säkra sättet att sköta jordbruket på. Men när konsumenterna efterfrågar mer ekologiskt så behöver fler svenska jordbrukare förändra förhållningssättet, i annat fall är det enda som kommer att öka, importsiffrorna.
Från att till en början inte ha ökat nämnvärt, så tog försäljningen av ekologiska livsmedel rejäl fart under de sista månaderna förra året. Ökningen blev enligt statistik från Ekoweb hela 13 procent.
Tidigare har värderingarna kretsat kring särskilt djuromsorg, men även hälsa och miljö. Här har det skett en värderingsförflyttning på så sätt att det numera uteslutande handlar om den personliga hälsan som motiverande drivkraft vid köpbesluten i mataffären.
Ur ett marknadsföringsmässigt perspektiv är det en fördel att mer fokus ligger på hälsa eftersom begreppet hälsa är fyllt av så många olika känslor och måsten, något som gör det lättare att påverka kunderna.
Ekologisk produktion ställer olika krav på jordbrukaren, men när dessa uppfylls så är det oftast enligt ekologiska jordbrukares samlade erfarenhet, enbart det byråkratiska pappersarbetet som ger mest huvudbry. Många vittnar om att de upplevt en förnyad arbetsglädje i och med att de börjar på något nytt.
När det gäller den svenska ekologiska produktionen så befinner den sig än så länge på blygsamma nivåer jämfört med så kallad traditionell livsmedelsproduktion. Importen är dock inte alltid något att föredra, de utländska reglerna, även när det gäller ekologisk produktion, är inte sällan ganska slapphänta, och när det gäller kött är det svenska uppfödningssättet med bättre regler för djuromsorgen alltid att föredra. Närproducerat kan därför också vara ett bättre alternativ istället för importerat.
I grannlandet Danmark har konsumenterna äntligen börjat uttrycka krav på grisproduktionen, och nyligen kom det också via Danmarks Radio uttalade önskemål från konsumenthåll om att fläskkött helst ska vara ekologiskt producerat. Ett första steg är dock det som den danske lantbruksministern nu är i görningen att ta – påverka så att djurskyddslagarna blir hårdare.
Detta är något som länge varit efterfrågat från svenskt håll eftersom de danska grisbönderna länge åtnjutit ett mindre skarpt regelverk som snedvridit konkurrensen på köttmarknaden. Alla länder inom EU borde självklart spela med samma spelregler, så även Danmark. Svenskt ekokött på export kanske kan höja lönsamheten när konsumenterna inser värdet av djurskyddet.