LEDARE
Hotell- och restaurangbranschen var den bransch om hade bäst utveckling under 2012. Det visar Företagarnas och UC:s rapport med anledning av att de utsett Årets Företagarkommun (som blev Pajala).
Andra branscher som toppar listan är serviceföretag och företag för personliga tjänster.
Branschorganisationen Visita har med hjälp av SCB:s senaste sammanställning över utbetalda löner (LAPS) på svensk arbetsmarknad räknat ut att sedan restaurangmomsen sänktes har helårsanställningarna ökat med cirka 10 500.
”Reformen har gett resultat mycket snabbare än vad vi trodde” säger Visitas vd Eva Östling till Dagens Industri (2/9).
Vad gäller effekterna för antalet arbetstillfällen så presenteras med jämna mellanrum uppgifter som motsäger varandra. Branschen själv menar alltså att reformen gett både jobb och marginaler som gör att man kan ta ledigt och sänka priser. Andra menar att sänkningen varit verkningslös och inte gett några positiva samhällseffekter över huvud taget.
Syftet med sänkningen hade flera spår: sänkningen skulle leda till sänkta priser som i sin tur skulle leda till ökad omsättning som skulle öka antalet arbetstillfällen. Att mäta exakt alla konsekvenser är därför svårt. Visita har mätt antalet arbetstimmar medan till exempel Dagens Nyheters rapportering byggde på SCB:s arbetsmarknadsundersökning som visar att i april i år var det totala antalet sysselsatta i branschen 138 700, medan det i april 2011 låg på 138 300.
Bland de som varit kritiska till reformen finns Finanspolitiska rådet. I Dagens Industri (2/9) säger rådets ordförande Lars Jonung: ”Visst kan det ha positiva effekter. Frågan är om det är värt priset, och om en bransch ska få mer stöd än en annan. Restaurangbranschen är ingen bransch i kris som måste räddas. Sänkningen kostar mycket i form av förlorade skatteintäkter”.
För mig är det mer en åsikt än fakta.
Även hotell- och restaurangfacket ”tror” inte att reformen skapat några jobb. Ella Niia, förbundsordförande för HRF, säger i samma artikel att man inte märkt att fler jobbat, arbetslösheten har inte påverkats och om det blivit några fler jobb kan det ”lika gärna vara en effekt av sänkta arbetsgivaravgifter och jobbskatteavdrag, det vill säga att allt fler väljer att äta ute när man har fått mer över i plånboken”.
Ja, kanske är det helt enkelt en samlad effekt av regeringens samlade politik.
Och ett är säkert, oavsett vad man tror om hur många jobb som skapats (eller räddats) tack vare regeringens åtgärder: fördubblad restaurangmoms kombinerad med fördubblad arbetsgivaravgift för unga skapar inte förutsättningar för att jobben ska bli fler.
Vare sig i restaurangbranschen eller någon annanstans.