LIBERAL KOMMENTAR
Nu i lördags, den 5 oktober, arrangerades årets Visbydag. Det fanns många aktiviteter att välja på, både för stora och små. God stämning på stan även om vädrets makter inte var på arrangörernas sida.
Bland det man kunde välja fanns en fotoutställning över några av Adelsgatans byggnader från förr och hur gatan har förändrats fram till våra dagar. Att det var många som kände igen sig bland besökarna kunde man höra av kommentarerna.
Efter en inledande information om gatans framväxt och betydelse för Visby diskuterades Adelsgatans framtid. Gatan fick sitt uppsving när Gotlands järnvägar etablerades 1878 och stationshuset – den nya porten mot staden – uppfördes. Passagerarna steg av tåget, gick längs Adelsgatan till Stora torget där kommersen hade ägt rum sedan sekler tillbaka.
Längs gatan växte en mängd butiker av olika slag fram. Många hus renoverades och byggdes till. Gatan blev en paradgata.
När sedan järnvägen lades ner i slutet av 1950 talet växte ett nytt centrum fram på Öster med bilverkstäder och bensinmackar. Allt till bilismens fromma. När sedan området ”sanerades” för att bli ett nytt handelstorg uppfördes byggnader men som tyvärr inte ansluter till stadens historiska prägel.
Hur är då förhållandena på Adelsgatan i dag? Den tänkta axeln Södercentrum – Östercentrum har inte blivit någon succé. Gatan kan bitvis ge ett mindre inbjudande intryck av klotter och mindre väl underhållna hus. Men det som är intressant är hur vi ser på gatans och innerstadens framtid. Kommer gatan att klara konkurrensen med de allt större köpladorna som dessutom tenderar att byggas allt längre från innerstaden?
En viktig fråga för gatans framtid och utveckling är flödet av människor in genom Söderport och vidare in i världsarvsstaden. I dag är ett planprogram framtaget för kvarteret Järnvägen utanför Söderport. Hur detta område och bebyggs har stor betydelse för Adelsgatans framtid och utveckling. Man får inte se området som en del i sig själv utan som en del av helheten, det ska vara välkomnande och leda människorna in i staden. Inte hindra och begränsa!
En del i denna helhet kan vara att göra det gamla förrådet vid Kajsarn till en saluhall. Småskalighet lockar människor genom kontakt med kunnig personal bakom disken. Följ upp med ett utbud av affärer längs gatan. Ja, varför inte en vinbutik? Det kan finnas svårigheter att hitta personer som vill etablera sig året runt. Som en fastighetsägare yttrade under den nämnda diskussionen ”Det är inga problem att hitta hyresgäster för snabbmatsrestauranger eller frisörsalonger, men sedan...”.
Det är vi själva som beslutar om Visbys och Adelsgatans framtid. Inte bara ledamöterna i regionfullmäktige utan även genom att handla i de butiker som finns och som vill etablera sig. Jag har sett hur det är i Strängnäs. En som Visby medeltida stad, i dag med ett centrum som domineras av pizzerior och lokaler att hyra, men som besöks av få människor.
Så får det inte bli med Adelsgatan!