Det har talats om det orättfärdiga drevet mot Håkan Juholt. Jag kan tycka att granskningen och kommentarerna är synnerligen nedtonade mot vad man skulle kunna skriva och tycka.
Jag börjar mer och mer undra hur i hela världen Håkan Juholt kunde lotsas ända upp i Socialdemokraternas topp.
Bortsett från hela historien med hyran och ersättningen från riksdagen.
Det finns en rad exempel som visar att mannen verkar leva i en egen värld och inte förstår att man inte kan säga en sak i ett sammanhang, en helt annan i ett annat sammanhang och sen tro att ingen ska komma ihåg vad man sa första gången.
Ett exempel är uttalanden om att han definitivt inte var sambo när han tillträdde som partiledare, ett par månader senare hävdade han att han hela tiden varit extremt tydlig med att han och kulbon bott tillsammans i flera år.
Ständigt lika bensäker klamrar han sig fast och menar att om bara alla slutade prata och skriva om alla "eventuella" felsteg och istället pratade socialdemokratisk politik, då kommer allt att ordna sig.
Håkan Juholt reser nu land och rike runt på en historisk förlåt-mig-turné där hans budskap är att han eventuellt gjort fel gällande två reseräkningar, det mesta andra är bara elakt förtal, överdrifter och rena lögner.
Det går inte att låta bli att dra paralleller till en rad olika HC Andersen-sagor varav "Kejsarens nya kläder" ligger närmast till hands.
Jag blir mörkrädd av tanken på Håkan Juholt med kulbo som Sveriges främsta företrädare. Lyckligtvis kommer detta troligen aldrig att ske eftersom en stor majoritet av svenska folket i varierande grad instämmer i denna oro.
Håkan Juholt själv är övertygad om att han kommer att leda Socialdemokraterna till en jordskredsseger 2014.
Och även om han skulle få som man ville, att alla bara pratade socialdemokratisk politik, finns det en del att önska i saklighet och att räkna rätt. Riksdagens utredningstjänst har på Alliansens uppdrag räknat på vad den socialdemokratiska budgeten skulle leda till för kommuner och landstings resurser.
När man bara räknar på plusen i sina insatser och inte vad de kostar i en annan ända är det lätt att få ihop stora reformer utan ökade kostnader.
Men utredningen visar att S-budgeten består av en stor del ofinansierade åtgärder och åtgärder som direkt minskar resurserna till kommunerna med flera miljarder.
Bara de fördubblade arbetsgivaravgifterna för unga lägger på cirka 2,8 miljarder på kommuner och landsting vilket motsvarar cirka 3 500 arbetstillfällen.
Det är långt kvar till nästa val men Håkan Juholts och Socialdemokraternas kris är långt ifrån över. Nu är frågan bara hur länge de ska plåga sig själva innan det är dags att återuppta rekryteringsprocessen efter ny partiledare.