Den breda uppgörelsen om de höjda anslagen till försvaret är bra. Den behövs. Den ska betalas av en bankskatt men rimligare hade varit en bibehållen värnskatt i kombination med en ny fastighetsskatt. Tillskottet till försvaret innebär rejäla förbättringar. Men återuppbyggnaden tar tid och börjar från en låg nivå. Till skillnad från Finland monterade Sverige ner försvaret efter Sovjetunionen kollaps och Berlinmurens fall. Sedan slutet av 90-talet svepte en omfattande nedläggning av regementen och förband fram över landet. Det gamla invasionsförsvaret som skulle skydda Sverige stöptes om till ett insatsförsvar med inriktning på internationella kriser ute i världen. Stora mängder militär utrustning som köpts in skrotades. Också stora delar av civilförsvaret bantades. Värnplikten blev lagd på is 2010 och Sverige blev militärt svagt. År 2013 sade försvarets ÖB att det som då fanns kvar bara klarade ett anfall mot Sverige under en vecka.
Med det försämrade säkerhetsläget runt Östersjön och Nordkalotten och ökade spänningar med installationer av nya kärnvapenbärande vapen i Kaliningrad, nya ryska styrkor utmed baltiska och finska gränsen samt fler övningar i Östersjön från den ryska marinen och flyget och klart var att det svenska försvaret inte räckte till. Satsningen på ett försvar med enbart professionella soldater höll inte. Personalbrist och svagt intresse för jobb i krigsmakten av ett för tunt försvar. 2018 återaktiverades värnplikten.
Med nu beslutad ökning av anslagen till försvaret från dagens 54 miljarder till 84 miljarder kronor år 2025 blir det möjligt att med fyra nya regementen, 30 000 fler soldater och väl planerad upprustning påtagligt öka försvarets krigsduglighet och förmåga att möta en kvalificerad motståndare. Det första som behöver rustas är markstridskrafterna där behovet av moderna fordon, kommunikationsutrustning, utrustning för strid i mörker, nya pansarvärnsvapen och ny ammunition till stridsvagnar och granatkastare ligger högt upp på listan. Det gör även satsningar på för soldaten modern personlig utrustning. Samtidigt måste såväl marinen som flyget moderniseras mer och civilförsvaret rustas upp igen. Sverige måste också stärka sin underrättelseverksamhet och bygga upp förmågan att möta olika slag av cyberkrig. Satsningar som på sikt åter ger oss ett rimligt bra militärt och civilt försvar i en allt osäkrare omvärld. Men det tar tid att återställa tidigare felbeslut.