Det säg ofta från vissa håll att vi måste höja pensionsåldern uppåt och gradvis närma oss 70 år för när vi ska pensioneras.
Till de grupper där personer arbetar längst efter 65 hör läkare, docenter och professorer, visar undersökningar. Dessa tendenser får stöd i en mätning av Synovate som Dagens Nyheter publicerade tisdagen den 18 oktober.
Men där kom det också åter fram att det faktiskt är rätt få personer som arbetar till 65-årsdagen, trots att de flesta säger sig siktar på ett långt yrkesliv. 75 procent av de tillfrågade i arbetsför ålder sade sig visserligen tro att de jobbar tills de fyller 65 år.
Pensionsåldern en klassfråga
Men i praktiken är det färre än hälften av 64-åringarna som finns kvar i arbetslivet. Verkligheten är den att den genomsnittliga pensionsåldern i Sverige nu är 63 år. Okej en ökning från 62 år i snitt för några år sedan, men ändå en bra bit kvar till de 65 år man tror sig orka fram till.
Vad många gärna glömmer bort är att detta med pensionsålder i hög grad är just en klassfråga. Det är de med hög utbildning och därtill ofta även med hög lön som arbetar längst. I motsvarande grad är det de med låg utbildning och låg lön som lämnar yrkeslivet tidigt. Så är verkligheten.
27 procent av LO-medlemmarna tror inte att de fysiskt orkar jobba tills de är 65 år. Bland akademikerna i Saco tror bara 14 procent att de inte orkar arbeta till 65-årsdagen. Och förklaringen till att det är så är högst rimliga.
Personer i “LO-yrken" har i regel jobbat i över 40 år när de passerar 60-årsdagen. De har därtill ofta haft fysiskt tunga arbetsuppgifter; varit undersköterskor i vården, byggnadsarbetare, plåtslagare, stålverksarbetare och så vidare. Trots att olika tekniska hjälpmedel gjort många arbetsuppgifter lite lättare så finns ännu många tunga och påfrestande arbetsmiljöer kvar i arbetslivet. Dessutom har snåla bemanningsplaner och ökad press på personalen gjort att tempot att utföra arbetsmoment har ökat över tid.
Börjar sent och trivs
Personer med hög utbildning börjar oftast inte arbeta förrän de är runt 25 år. Även om en del jobb som högutbildade har, också har sina påfrestningar är deras förutsättningar ändå bättre att klara av att arbeta fram till dess att de blir 65, 67 eller, rent av tills de fyller 70 år.
Många personer som har yrken som kräver hög utbildning trivs med sitt yrke. De vill i högre grad än andra också arbeta tills 67- eller 70-årsåldern. Och det är väl bra.
Mycket skulle vara vunnet i ekonomisk avseende för Sverige om fler kunde/orkade arbeta tills de blir 65 år. Detta förutsätter då att goda, bättre än dagens, arbetsmiljöer gör det möjligt för dem att göra så. Men så är ännu icke fallet i dagens arbetsliv. Här återstår mycket att göra innan vi är där!
Attraktivt skattemässigt
Sedan är det ju ändå så att det redan i dag finns regler som gör det attraktivt skattemässigt att jobba efter 65 år, upp till 70 års ålder.
Den moroten skulle kunna utökas, men helt klart är att det i så fall främst gynnar högutbildade och högavlönade personer eftersom de oftast har bäst förutsättningar att jobba också i högre år än andra grupper i samhället.