Det gnälls i onödan på Las
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Saklig grund för uppsägning
Las reglerar, anställningsavtalet, anställningsformer, vad som gäller vid övertagande av verksamhet, anställning till 67 år samt hur förhandlingar och vidare rättsliga processer går till. Men det som omtalas mest är uppsägningsreglerna. Det är också kring uppsägningsreglerna som det sprids mest felaktigheter.
§ 7 i Las säger att: "Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad."
Jag tror att de flesta svenskar är överens om att det skall finnas saklig grund för uppsägning. Det är inte ok att bli uppsagd för att man är gravid eller har barn som ofta blir sjuka.
Däremot finns det olika tankar och tycken kring vad som är saklig grund, och det är också något som hela tiden blir provat i våra domstolar, mest i arbetsdomstolen.
§ 22 Reglerar turordning vid uppsägning. De flesta tror att det är "först in sist ut" som gäller, då det är den tolkningen som Svenskt Näringsliv pumpar ut för fullt. Men så här står det också i samma paragraf: "Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet."
Detta innebär att personer som har unika egenskaper som är ovärderliga för arbetsgivaren inte kan sägas upp, om inte någon annan kan ta över arbetsuppgifterna. Precis tvärt emot vad Las-motståndarna hävdar.
Lättare för arbetsgivarna
Många arbetsgivare som jag träffar känner sig trygga i reglerna, då de själva slipper ta beslut om vilka som måste sägas upp vid exempelvis stora neddragningar. Små och medelstora företag har, för det mesta, ett mer familjärt klimat, där alla känner alla.
Vid uppsägningar känner de att en familjemedlem och kompetens försvinner. Arbetsgivarna känner därför en lättnad över först in sist ut, då de kan hänvisa till den regeln och inte något personligt, som blir fallet om det inte fanns någon lag som reglerar detta.
Andra orsaker som förs fram är diskriminering av unga, då de senast anställda för det mesta är de yngsta på arbetsplasten. Jag kan till viss del hålla med om detta, men samtidigt finns det en logisk tanke bakom regeln.
Vanligtvis har de med längre anställning större erfarenhet av arbetsplatsen och arbetsuppgifterna. Vanligtvis har ungdomar större möjlighet att hitta nya jobb, flytta till nya platser eller skola om sig. Vanligtvis har ungdomar inte heller lika stora fasta utgifter, då de mer sällan hunnit skaffa familj och hus. Det finns givetvis undantag.
Makten på arbetsplatsen
Nej, frågan handlar om makt och hur makten skall fördelas på arbetsplatsen. Idag är maktfördelningen relativt jämt fördelad, även om den väger över till arbetsgivarens fördel.
Hur skulle det bli utan anställningsskydd? Hur skulle våra arbetsplatser se ut då? Vem skulle våga ifrågasätta dålig arbetsmiljö? Vem skulle våga ifrågasätta fel lön eller andra avtalsbrott?
Så, med dessa argument kan jag inte förstå hur Svenskt Näringsliv, centerpartiet, kristdemokraterna och folkpartiet kan vara så negativa till Las.
För först in sist ut, med krav på tillräckliga kvalifikationer och ett par nypor sunt förnuft, fungerar nämligen Las alldeles utmärkt.