Naturreservat på Södra hällarna var spiken som sammanfogade den rödgröna koalitionen i valrörelsen 2010. Nu är reservatet mer som den sista spiken i kistan för samma koalition.
Det lät ju så bra, ansvarsfullt och grönt med reservat. Som ett enkelt och symboliskt sätt att säkra en obebyggd framtid för området. Men nu framstår reservatet som lika knöligt och onödigt som det namn det tilldelats. Kungsladugårdshällarna.
I tillgänglighetens namn ska området omgärdas med ett dyrt bandtun och friluftslivet förses med alla de restriktioner som ett naturreservat är förknippat med. Allt för att bevara en miljö som överlevde och frodades under militärens härjningar.
Mångmiljoninvesteringar och hundratusentals kronor om året för driften tränger ut andra angelägna kommunala åtaganden, som Botaniska trädgården i Visby. Ändå tyder allt på att man kraftigt underskattat Region Gotlands verkliga kostnader för reservatet, om det ska drivas på det sätt som skötselplanen föreskriver.
Jag undrar om ens miljöpartisterna längre tycker att det är en speciellt bra idé med ett kommunalt naturreservat på Hällarna. Men det skulle ju se egendomligt ut om de nu gav upp sitt eget vallöfte.
Men även Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har blivit uppgörelsens fångar. De måste genomföra galenskapen, hur ogärna de än vill.
Frågan var upp på regionfullmäktige i år. Det blev återremiss. Men det berodde inte på att den rödgröna majoriteten var beredd att visa någon offentlig eftertanke. Voteringen utföll 37 mot 34, helt i enlighet med mandatfördelningen i fullmäktige. Men för att en fråga som denna ska återremitteras räcker det att mer än en tredjedel av fullmäktige så önskar.
Så man ska inte förvänta sig att återremissen leder till någon omprövning. Naturreservatet ska bildas hur dumt och onödigt det än är.
Många tror att parkeringsfrågan blev alliansens fall i valrörelsen 2010. Under den här mandatperioden har de rödgröna fortsatt att valhänt brottats med parkeringsfrågan – men också med kommunalekonomisk kris, underskott i nämnderna, förtroendekris i företagarfrågor, impopulära återkommunaliseringar och en hel rad andra frågor som borde få många att ifrågasätta deras kompetens.
När Kungsladugårdshällarna ska drivas igenom kan det bli den sista långa krokiga spiken som drivs in locket på det rödgröna maktinnehavet.