LEDARE
I och för sig har Konstitutionsutskottet under sin nuvarande ordförandes Peter Eriksson (MP) ledning knappast verkat som sinnebilden för den ”gode revisor” som utskottet ska vara. Att bedöma ärenden utifrån vad man faktiskt vet, inte vad man tror.
Men med det sagt, den fråga där Annie Lööf ställts till svars för om hur betalningar av en middag för Centerpartiet betalats av näringsdepartementet är allt annat än en politisk markering.
Det handlar om ett grundläggande förtroende för att vår grundlag är överordnad politiska manövrer.
Först lämnade Annie Lööf fel uppgifter till KU. Hon gavs då en unik möjlighet att komma tillbaka och berätta rätt. Nu visar det sig att även dessa uppgifter inte var helt klara.
Som partiledare och minister kan man inte ha koll på allt. Hur olika fakturor betalas och bokförs är inte något som ligger på hennes bord att handlägga. Däremot är det hennes ansvar att se till att rutiner och regler är glasklara och följs. Och när fel uppdagas är det definitivt hennes ansvar att se till att felen rättas till. Man har ett ansvar att själv gå till källorna för att reda ut vad som hänt, inte bara lita till tjänstemän som uppenbarligen inte sett till att man fick rätt underlag första gången.
Det finns helt enkelt inga ursäkter. Förtroendet är om inte förbrukat så mycket illa skadat. Oavsett vem det är som gjort fel.
Saken i korthet:
Aftonbladet begär ut uppgifter om näringsdepartementets representation. Det skulle dölja tre dagar innan man fick ut uppgifterna som dessutom lämnades ut till en annan redaktion innan Aftonbladet fick dem. Detta förklaras med att uppgifterna ”fastnat” på departementet och att man ”trodde” att Aftonbladet redan fått dem innan de lämnades till SR Ekot.
Oavsett riktigheten i detta är det inte acceptabelt.
När Annie Lööf sedan säger att departementet självt upptäckt den felaktigt bokförda middagen för hennes politiska stab (som ska betalas av Centerpartiet) och genast sett till att felet korrigerades verkar det också innehålla en del frågetecken. Det visar sig nämligen att noteringen gjordes redan i juni men att felet åtgärdades först efter Aftonbladets begäran att få se på representationen.
Även om det stämmer är det inte heller okej, verksamheten och det demokratiska systemet ska fungera även om det är vikarier på departementet.
De rent ekonomiska felen är i sammanhangen små och kunde ha förklarats på ett enkelt sätt. Det riktigt allvarliga är bilden som ges av att departementet försökt med skademinimering genom att påstå att man själv upptäckt felen när man i själva verket agerat först när tidningen började gräva i saken.
Inget av det som hittills framkommit har tyvärr lyckats övertyga om att denna bild inte stämmer.