LEDARE
I går skulle jag ansöka om nytt pass. Det tog tio minuter. Inklusive kötiden eftersom det inte var någon kö.
Vi som bor på Gotland vet hur fantastiskt bra och enkelt det är att bo här. Bland de saker jag uppskattar mest är närheten och tillgängligheten till allt man kan tänka sig behöva: vård, butiker, skola, polis, myndigheter och politiker.
Man behöver inte ta ledigt eller långlunch för att hinna göra ärenden på lunchen. Man hinner till och med äta också.
Fördelarna är många och stora.
På minussidan finns tyvärr de mest grundläggande faktorerna av alla: jobb och bostäder.
Så länge det råder brist på dessa spelar det ingen roll hur enkelt och lustfyllt allt annat i livet blir genom att bo här.
Enligt tidningen Fokus beräkningar har det blivit mycket bättre att bo på Gotland i år jämfört med i fjol. Närmare bestämt 75 platser upp på listan av landets 290 kommuner.
Från plats 224 i fjol till 149 i år.
Det är skönt med en positiv signal för Gotlands status, den behövdes sannerligen.
Kategorin där Gotland fått allra störst positiv förändring är inom kategorin ”Att ha familj”.
”Gotland finns med på topptio-listan på tillgång till fritidsgårdar. Personaltäthet i förskolan ligger man också väldigt bra till på” förklarar Martin Ahlquist för Helagotland.
Men så minns man presskonferensen från budgetberedningen häromdagen där det talades om besparingsmöjligheter just med tanke på att Gotland i vissa verksamheter sticker ut jämfört med andra kommuner. Vi borde kunna se till att anpassa kostnader och resurser mer till rikssnittet och därmed tjäna pengar.
Problemet är att vi då även förlorar de mervärden som detta ger och som ger oss hyfsat bra placering i rankningar som den Fokus gör.
I går skrev Gissur Ó. Erlingsson, filosofie doktor i statsvetenskap, och Anders Sundell, doktorand i statsvetenskap, på DN debatt just om faran med att sätta för stor tilltro till olika rankningar.
”Ansvariga organisationer använder dem för att premiera vissa politiskt önskvärda egenskaper, såsom höga lärarlöner eller konkurrens i välfärden” skriver de med anledning av att vad som viktas som positivt har stor betydelse för utfallet. Som till exempel hög andel konkurrens i offentlig verksamhet i Svenskt Näringslivs rankning.
”Vill man dra slutsatser om hur framgångsrikt kommunledningens arbete är bör man även ta hänsyn till grundförutsättningarna och inte bara till utfallet. Annars riskerar kommunjämförelserna att förvirra i stället för att förtydliga debatten” konstaterar de.
Och det ligger en hel del i detta så klart. Ändå är rankningarna ett bra sätt för Gotland att jämföra sig med andra kommuner eftersom vårt läge gör att vi inte har några andra naturliga jämförelser eller utbyten med andra kommuner.