Det brister i folklighet
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Om det är någon som vill lyssna så har jag en teori om en av anledningarna till att det blivit så.
Denna borgerliga regering skulle bli en regering av folket, för folket, med folket. Otroligt folklig regering, skulle det bli. Alla skulle förenas på arbetsmarknaden, i ett enda stort gemyt, och jobba för ett bättre Sverige.
Och en del av det där har väl hänt. Men samtidigt agerar regeringen på tvärs med all folklighet.
När Fredrik Reinfeldt i förra veckan förklarade sig villig att höja bensinskatten med 70 öre, ja då är det inte alla som tycker att det är så förfärligt. Men det är ännu ett exempel i en lång rad åtgärder som skapar irritationsmoment i vardagen och skuldbelägger folkliga intressen.
Skatten på snus har chockhöjts i två omgångar av regeringen. De har höjt ölskatten och bensinskatten. Trafikförsäkringen har fördyrats av obegripliga anledningar. Och så vidare.
Samtidigt har jobbretoriken urartat. Först handlade den om att bereda fler plats på arbetsmarknaden. Men den har allt mer kommit att handla om att krama mer arbete ur arbetskraften. Visst. Arbete är bra. Men om du försöker hävda att arbete är livets högsta mening, ja då är de flesta inte med längre. Och att ha den synen på arbetskraften, det är ett uppenbart överhetsperspektiv. Nationalräkenskaperna går först.
Så man kan fortfarande hävda att regeringen är en regering för folket. Men AV folket eller MED folket? Nja, det är har blivit allt svårare att sälja.
Så vad göra för att bli populärare? Ärligt talat tror jag inte att det vore fel med lite äkta känd populism.