LEDARE
Avtalstider är också ibland konflikttider. Varsel om konflikt skapar både oro och samling i leden, beroende på vilken roll man har i förhandlingarna.
På ett sätt känns just strejkvapnet väldigt otidsenligt, å andra sidan är det det enda ett fackligt kollektiv kan sätta emot för att få igenom sina krav. De nivåer på löneökningar som sätts genom det så kallade märket brukar av facket ses som ett minimum, av arbetsgivarna som ett tak. Men konflikterna brukar oftast handla om speciella satsningar som den fackliga parten vill driva igenom för att åstadkomma mer rättvisa för sina medlemmar.
Den senaste tiden har konflikterna inom Transports och Kommunals områden varit aktuella i nyhetsrapporteringen. Jag har reflekterat över hur rapporteringen så gott som uteslutande handlat om konsekvenserna av konflikterna men nästan ingenting om orsakerna till desamma.
Kommunals konflikt har ännu inte trätt i kraft men redan syns protester över hur det är barnen som drabbas genom att det inte lagas mat eller städas på förskolor och skolor.
Tar man sig en titt på vilka krav Kommunal strider för så ser man att det handlar om en låglönesatsning för alla som har en månadslön som i genomsnitt underskrider 25 000 kronor.
Kommmunal (med stöd av LO) kräver ett kronpåslag på 1 740 kronor på tre år för denna grupp.
Förutom kronpåslaget för de mest lågavlönade vill man slippa de så kallade delade turerna. Ett sätt att lägga schema som blivit mer regel än undantag. Man kan alltså jobba halva sin arbetstid på morgonen, resten sent på eftermiddagen. Vem som helst kan räkna ut att detta inte är ett optimalt sätt att få jobb och fritid att gå ihop.
Bor man på landet men jobbar i stan ska man alltså spendera en massa ledig tid mitt på dagen, att åka hem och tillbaka är ingen idé.
Ett tredje krav är att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläder inom vård och omsorg, precis som man gör för andra yrkesgrupper. Dessutom vill man ha förbättringar i föräldraledigheten.
Känner man till dessa krav så kanske det känns lättare att skicka med barnen matlåda på förskola och skola under en begränsad tid.
För om vi verkligen vill åtgärda löneskillnaderna mellan ”manliga” och ”kvinnliga” yrken måste ju konkreta åtgärder sättas in.
För somliga är skolmaten en värdefull garanti för att barnen får ett bra mål mat om dagen men de som jag hört klaga hör inte till denna grupp.
Räknar man om löneskillnaderna i arbetstid jobbar kvinnor gratis efter klockan 15:52. Varje dag. Sedan förra året har skillnaderna minskat med motsvarande en minuts arbetstid. Med den takten tar det 68 år innan även kvinnor har lön hela dagen.
Det behövs andra insatser än att hoppas att det ska lösa sig med tiden.