LIBERAL KOMMENTAR
Ett vackert dukat långbord med julskinka, köttbullar, prinskorv, smör, bröd, ost, lax, Janssons frestelse och tre sorters sill, samt mandelmussla med sylt och grädde till efterrätt – eller frysta färdigportioner som värms upp. Så olika firas julafton på landets äldreboenden. Det visar en granskning som Ekot har gjort.
På den positiva sidan finns att en majoritet av äldreboendena bjuder på just julbuffé, och flera av jultallrikarna, som serveras i cirka 40 kommuner, håller säkert hög standard som kan sprida lika mycket julstämning som ett julbord. Det kan däremot inte en uppvärmd portion färdigmat, vilket borde diskvalificera den från att klassas som jullunch.
Att få äldre att känna julglädje handlar dock inte bara om vad som står på menyn. Lika viktigt är hur maten presenteras, om man äter tillsammans eller ensam på sitt rum och om äldreboendet i övrigt präglas av julen.
Finns det en gran i matsalen? Står det blommor och ljus på borden? Är fönstren pyntade med adventsljusstakar och stjärnor? Firas söndagarna i advent med lussefika? Kommer det ett Luciatåg den 13 december? Har någon slagit på julmusik?
Kort sagt, satsar äldreboendets ägare och ledning på att göra december till en extra festlig månad?
Om svaret är ja spelar det ingen roll om det serveras julbord eller jultallrik, om det finns grönkål på bordet eller om det vankas snaps till sillen.
Det är helheten som skapar julstämning och de äldre märker tydligt om äldreboendet tycker att det är viktigt att de får en trivsam jul.
Tycker man det, skulle man inte komma på tanken att servera uppvärmd färdigmat den 24 december.