Två skolforskare som har utvärderat 1 500 svenska gymnasisters matematikkunskaper konstaterade i en artikel på DN Debatt (10/4) att många av de som går första året på gymnasiet saknar grundläggande färdigheter i ämnet. Eleverna klarar inte av att lösa uppgifter som hör mellanstadiets matematik till.
Det är särskilt beklämmande med tanke på att såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har satsat enorma resurser på just matematik. Bristen på resultat beror enligt forskarna på att satsningarna har fokuserats på undervisningens form i stället för dess innehåll. För lite kraft har ägnats åt att förbättra lärarnas kunskaper. Därför brister även elevernas kunskaper.
Detta illustrerar något som flera skolexperter har påpekat ända sedan resultaten i den senaste Pisa-undersökningen presenterades. Problem är inte att vi lägger för lite pengar på skolan, i själva verket tillhör vi de OECD-länder som har satsat mest pengar på skolan. Det som krävs för att vända utvecklingen är fler yrkesskickliga lärare. Utan bra lärare spelar det ingen roll hur många miljarder som skolan tilldelas. Eleverna kommer ändå inte att prestera bättre.
Trots detta tävlar både regering och opposition om vem som kan föreslå de dyraste skolsatsningarna. I vårbudgeten som presenterades av regeringen i onsdags går en betydande del av anslagen till skolan.
Den största satsningen går till att minska lågstadieklasserna. Och visst, om allt annat fungerar bra kan det väl vara trevligt med mindre klasser. Men eleverna lär sig inte mer bara för att klasserna blir mindre. Det är fortfarande lärarens kunskaper som avgör. Och därför är en bra lärare i en klass på 30 elever att föredra framför en dålig lärare i en klass bestående av 25 elever.
Det vore en betydligt bättre idé att satsa på att vidareutbilda de lärare som finns snarare än att försöka anställa så många lärare som möjligt bara för att kunna minska klasstorleken. Särskilt när det vid flera tillfällen har uppmärksammats att många av de lärare som utexamineras i dag inte håller tillräckligt hög standard.
I söndagens Agenda kretsade ett av inslagen kring nivån på dagens lärarstuderande. Enligt Hanna Enefalk, lektor vid Uppsala Universitet, är det en minoritet av studenterna som kan skriva en sammanhängande mening utan syftningsfel.
Det kommer att krävas bra lärare för att få skolan på fötter igen. Men alltför få ambitiösa studenter väljer att utbilda sig till lärare. Yrkets status är låg, och det är även lönerna. Regeringen har genomdrivit flera reformer för att tackla detta. Nu finns exempelvis karriärtjänster för lärare vilket innebär att särskilt yrkesskickliga lärare kan bli förstelärare respektive lektorer. Men ansvaret för att införa dessa ligger inte hos politikerna på riksnivå utan på kommunal nivå. Detsamma gäller löneförhöjningarna.
Ansvaret för att förbättra skolan måste utkrävas även på kommunal nivå, annars blir det svårt att genomföra några större förändringar.